Jag grät jättemycket idag när M åkte. Jag ville verkligen inte alls att han skulle
det. 2 dagar utan honom, är som en evighet för mig. Men visst, han vill träffa
sin mamma & resten av släkten över jul. Precis som jag ville träffa min pappa
och mina syskon på jul. Men ändå, det känns jättetomt. Det är 2a gången jag
ska sova själv i lägenheten, och det blir för 2 nätter. Sist gick inte 1 natt bra,
utan jag låg vaken hela tiden. Och hur ska de gå nu?
Jag kommer vara jättetrött imorgon hemma hos pappa när vi äter.

Jag vill verkligen att han ska komma hem, får en klump i halsen bara jag tänker
på att han inte är hemma. Jag är inte van att vara ifrån honom. Det är inte många
nätter & dagar vi spenderat ifrån varann, när vi inte jobbat eller gått i skolan.
Jag är väl självsik, men jag vill ha M för mig själv. Men jag förstår att han vill träffa
sin mamma, och att hans mamma vill träffa honom.

Nu ska jag dricka Cola, och se på ännu mer dåliga filmer, än vad jag redan gjort
idag. Jag har redan sett igenom hela Sjunde Himlen första säsongen, så det kan
jag inte göra nu. Utan jag letar väl fram den töntigaste tjejfilmnen jag kan hitta i
hyllan, så jag inte blir skrämd inatt. Så får jag se den, sjunga med i låtarna och
klappa bebisen lite. För nu kan man känna var bebis ligger, och röra den, jättemys.

God Jul.

Nu är det inte långt kvar till julafton. Inte för att jag dirket ser frame mot det.
Jag kommer inte ens få vara med M. Utan jag kommer att få bo ensam hemma
i lägenheten med Saga. Äta jullunch hos far & Eva, för att sedan komma hem
till en tom & kall lägenhet för att ligga livrädd i sängen och tro på spöken.

Igår gick jag in i vecka 24. Är nu i 6 månaden. Och idag är det 118 dagar kvar till
beräknad förlossning. Det närmar sig sakta men säkert.

Måste köpa några nya större tröjor jag kan ha på mig nu i jul, för jag är trött på
att gå runt och visa halva magen, som jag gör i alla mina tröjor.
Vet dock inte var jag ska ska handla dom. Borås har inte direkt några roliga butiker
med mammakläder. H&M har inte mycket av de, och de andra butikerna tycker
jag har mest tråkiga kläder.

Nu ska jag iaf åka iväg och träffa Mickis. Hon är i Borås för några timmar innan
hon kommer ta tåget härifrån igen. Så vet man inte när man får se henne igen.

Tråkgit inlägg. God Jul.

Din mage blir större och desto mer påverkar det din matsmältning. Viss kvinnor
kan dras me förstoppningsproblem eller halsbränna. Halsbränna kan du själv
försöka lindra genom att äta många små mellanmål istället för färre rejäla
måltider. Ta gärna en lätt promenad efter maten för att hjälpa matsmältningen
på traven. Nu går det att känna (palpera) barnets olika delar genom bukväggen.
Det kan smärta i sidan av magen, de är livmodermuskeln som töjer sig. Smärtan
bör försvinna efter vila. Nu brukar sammandragarna (förvärkarna) bli påtagliga.
De tar tag om barnet och masserar det.

Ditt barn är nu ca 20cm långt mellan huvud och stjärt och vikten är omkring 600g.
För varje dag som går ser kroppen mer proportionerlig ut. Barnet börjar se ut som
en fullgången bebis, men fortfarande kan man urskilja skelett och organ genom
huden.

Innerörats ben har hårdnat och då hörslen blivit skarpare kan barnet särksilja olika
ljud, såväl inifrån som utanför kroppen. Tänk dig hur bullrig din kropp är. Magen
bubblar, hjärtat bankar och blodet forsar. Ditt barn kommer att kunna känna igen din
röst på tonläge och rytm när det föds. Prata gärna med barnet så mycket du kan
redan nu. Då forskning visat att barnet i magen lättare uppfattar djupa manliga röster
än höga kvinnliga, är det lika vitkigt att pratar mycket med de ofödda barnet. Det
kan mycket väl hända du får en spark till svar och du stimulerar även nervsystemets
utveckling.

Börjar jag bli gammal nu när man grälar innan man ska sova om att jag inte
vill byta bank? Jag gillar min bank, jag vet inte varför, men jag har alltid gjort det.
Jag har haft den sedan jag var 13 år, aldrig haft något problem med dom.
Dom är trevliga på deras lillakontor. Jag har lärt mig hur deras hemsida fungerar.
Jag vet hur deras telefonbank fungerar. Och varje gång mitt kort gått sönder
är dom trevliga och skickar mitt ett nytt innom några dagar.

Men tydligen är jag trångtsynt som inte vill byta bank, till en bank jag inte gillar.
Som jag hört så mycket dåligt om. En bank jag inte tycker finns överallt som min.

Börjar jag bli gammal nu som bråkar med sambon om att inte vilja ha gemensam
bank?

Inatt vill jag nästan sova på soffan för jag blir så ledsen på honom.
Jag vill förfan inte byta bank, speciellt inte när han tvärnekar att kunna byta till mig.
Aldrig.

Saga luktar gammal tant. Jag och M har märkt det. Vi förstår inte vad hon gör
för att kunna lukta så, men ändå gör hon det. När man tar upp henne för att
gosa så luktar hon verkligen tantparfym i hela pälsen. Och så vitt jag vet har
varken jag eller M någon tantparfyn ståendes i lägenheten. Saga är ju innekatt
också, så hon lär ju inte gått och gnidit sig mot en sådan där kärring som
alltid tar på en sprut mer parfym varje dag, istället för att duscha.
Saga lukt är ett nysterim, men jag gillar henne även fast hon luktar tant.

Usch, jag är så jävla dålig på att skriva. Jag tar inte tid alls för att skriva av
mig, något som jag själv vet att jag behöver. Utan jag sitter framför datorn
och spelar wow så mycket jag kan. Fruktansvärt kul, men jag får ju lite
ångest när man kollar på klockan, så har jag spelat i timmar.

Pappa ringde idag och var arg, han hade fått en betalingsanmärkning
på min lägenhet. Hade blivit ett misstag när jag skulle betalat hyran för
min gamla lägenhet. Ångest ångest. Sådant får ju bara inte hända.
Sedan är han arg för att jag & M inte städat ur de sista i min lägenhet,
eftersom de flyttar in en tjej 1 Jan.
Visst, jätteskönt att ha det gjort, och slippa det. Men de är faktiskt några
dagar kvar, och varken jag eller M orkar stå och städa en hel dag
när vi har feber och knappt kan andas pga av en förkylning.

Sedan blir jag smått sur på M's förra rumskamrat. Han har sina möbler kvar
här i lägenheten som jag & M bor i. Han har haft de i dom 5 månaderna som
vi har bott här i. Vi har bett honom komma och hämta dom, vi har har sagt
de i evigehter, men han har aldrig hört av sig eller brytt sig.
Utan kommentaren: "-Vi ska hitta en större lägenhet till oss snart, då tar jag
dom" har bara kommit från honom.
Sen nu ikväll ringer hans tjej och säger: "-Hej, vi kommer och hämtar
möblerna imorgon"

Jag blir arg, för nu har kommer vi inte har några möbler kvar i lägenheten
eftersom vi inte vetat när han ska hämta dom. Så dom möblerna vi ska ha
nu står fortfarande hos M's mamma i varberg, och vi kan nog inte få hit
dem innan jul. Så nu har vi vårann säng och varsitt skrivbord, skitkul.
Sen att dom inte alls tar hänsyn att vi kanske har planer, utan bara säger:
"-Vi kommer mellan 11-12, för sedan kan inte vi" och att vi måste ställa in
oss på de. Nä usch, vissa människor har jag lust att slå en vas i skallen på.

Nu är jag i vecka 23, bara 17 veckor kvar. Helt sjukt.
Magen börjar ju bli ganska stor, men har ju ingen kamera, så kan inte lägga
upp några bilder.

Dina bröst kan eventuellt läcka råmjölk, ditt barns första kost. Montgomerys
körtlar på vårtgårdarna, producerar ett fuktigt ämne som skyddar dina bröst-
vårtor vid amning. Din hudfärg kan förändras och områden med mycket
pigment t:ex vårtgårdar, födelsemärken och fräknar mörknar. Håret kan kännas
tjockare och det beror på att du inte tappar speciellt mycket hår, vilket annars
är det normala. När barnet är fött kommer du att tappa hår som vanligt igen.
Kom ihåg att sköta tandhygienen, hormonerna kan påverka ditt tandkött
och få det att svullna.

Nu har barnet blivit ungefär 19cm långt mellan huvud och stjärt och väger ca
500g. Barnet har fått en dygnsrytm. De både sover och är vaket. Antagligen är
det mest livligt när du vilar dig. Svettkörtlar har utvecklats och huden är inte lika
genomskinlig. Naglarna är fullt utvecklade och fortsätter att växa. Hjärnan växer
mycket snabbt och speciellt den del som ligger mitt i hjärnan - germinal matrix.
Dess uppgift är att tillverka hjärnceller fram till att barnet är fött och försvinner
sedan. Barnets hjärna fortsätter dock att växa fram till fem års ålder.

Nu är vi tillbaka från Lund. Orkar inte skriva så mycket egentligen, för jag
är jättetrött. Vill bara rinna ner i sängen och se en film, men väntar på M.
Jag har riktigt ont i ryggen och allt efter de senaste dygnets 8 h tåg resande.
Vårann vandrarhem var bland de minsta jag sett, sjukt trånga utrymmen.
Vi har levt på Pressbyrån mat och Burger King, men det var det värt.

Konserten med Kent var jättebra. Jag vet knappt vad jag ska skriva, vart
jag ska börja någonstans. Men även fast vi stod långt bak så var de underbart.
Bland de bästa var nog när dom spelade 'Musik non stop' och verkligen alla
började dansa. Men de var vädligt fint när dom spela 'Kevlarsjäl', och varje
själ i rummet ställde sig och sjöng med i de blåa ljuset. Och Jockes lilla
tal innan låten gjorde att stämningen ännu bättre. Låten 'Generation Ex'
var bra med, men det var faktiskt nästan alla låtar.
Synd bara att de var så fruktansvärt varmt där inne, så man ville nästan
att de skulla ta slut så man fick andas, men annars var de bara bra.

Men bäst var nog ändå allra sista låten, 'Mannen i den via hatten' när Jocke
sjunger versen i slutet, de var oslagbart:

"Jag hatar sångerna jag har skrivit.
Jag hatar allt jag nånsin sagt.
Och jag hatar den jag har blivit.
När jag trott att jag haft makt.
Jag hatar klyschorna jag spridit.
Och sång och dans och sprit.
Man kanske borde ta sitt liv nu.
Men jag trivs ju så bra i min svit."

Nej, nu åker jag snart till tåget som ska ta oss till Lund. Ikväll är det Kent.
Imorgon kommer jag hem. Så om någon kommer sakna mig mycket kan du
ju sitta och kolla på denna gamla klassikern.

 

Hade nästan glömt att detta, men så såg jag det på youtube för några dagar sedan.

Imorgon ska jag och älskade Emelie äntligen åka ner till lund och se Kent.
Det var den 27 Juli när jag var förkrossad för att jag inte lyckats få några biljetter,
jag som väntat i år på att åter igen få se Kent. Som kommer min sköna dam,
Emelie och berättar att hon lyckats roffa åt sig de 2 sista till Kent i Lund de 6e Dec,
och att jag får åka med henne. Jag blir överlycklig. Vi ska se Kent, så får jag
åka och uppleva det med Emelie, det kan inte bli bättre.
Men det känns som saker försöker stoppa mig, så att detta inte skulle kunna gå.

1. Jag bokade tågbiljetter till Lund i lördags. Jag valde att biljetterna skulle postas
hem, så jag skulle slippa tänka på att hinna hämta ut dom innan. Jag & Em gjorde
så när vi skulle till Borlänge i somras, och de funkade bra.
Men jag fick aldrig mina biljetter, jag har fortfarande inte fått dom.
Och det står att de ska ta 2 vardagar för biljetterna att komma fram, men det har
dom inte. Efter mycket panik och äntligen ett funnet nr till SJs kundtjänst ringde
jag dit och fick prata med en Malin. Hon berättade att hon ser att mina biljetter
blivit iväg skickade i söndags, och tyckte de var konstigt att dom inte kommit fram.
Men hon bokade iaf om biljetterna, gav mig en ny liten rolig kod och sa att jag skulle
få hämta ut mina tågbiljetter KOSTADSFRITT(viktigt för mig), imorgon innan tåget går.
Eftersom jag redan betalat för mina biljetter, och faktiskt betalat extra för att få dom
hemskickade så tänker jag fan inte betala ett öre mer till SJ.

2. Min kropp vill pajja ihop totalt. Antagligen har kroppen bestämt sig för att restas med
mig. Jag märker att jag har dåliga järnvärden för jag känner mig helt matt jämt.
BM sa ju att de blir så när man får dåliga järnvärden, så jag måste leta upp med järn-
tabletter och ta någon. Jag hatar att ta dom, mår alltid sjukt illa när jag gör det.
Sen har jag val ätit för dåligt med vitaminer eftersom jag är så trött. Så jag får väl börja
med att ta en vitamintablett varje dag med. Och eftersom jag fått sådant fruktansvärt
sockersug nu när jag är gravid så får jag föröska hitta andra saker än vaniljhjärtan och
kinapuffar att trycka i mig. Exempelivis fruktsallad, de kan väl vara ett nyttigare alternativ?
Eller att köpa morötter, gurka och paperika och doppa i en dip, de känns också nyttigare.
Jag vill ju inte proppa i mig saker som är allt för onyttiga för bebisen.

3. Min sömn har börjat krångla igen. Jag sover något så fruktansvärt dåligt och de känns
fruktansvärt tungt att inte kunna sova ordentligt, och sedan vara vaken en hel dag utan vila,
för att sedan gå och få världens kick när man ser Kent.
Men vad ska jag göra? Detta känns som min sista chans att göra något för mig innan den
lilla kommer ut, och jag tänker inte låta min dåliga sömn förstöra det för mig.
Jag måste helt enkelt trycka i mig något jag blir trött av innan jag ska somna inatt, så jag
slipper somna direkt när vi anlender till Lund.

Nej, nu ska jag försöka hitta min sovsäck, dricka en kopp te(istället för colan jag blivit så
fruktansvärt beroende av) och sedan packa inför imorgon. M kommer hem närsom
och jag vill gärna kunna umgås med honom ivkäll, eftersom jag ska vara borta en natt
från honom. Låter kanske löjligt, men nu känns de jättetungt att inte kunna sova med honom,
men de har blivit som en vanesak.
Men vafan, imorgon får jag träffa Emelie som jag inte sett på evigehter och se Kent,
det ska bli en riktigt höjdare!

Jag sitter ensam hemma och är rädd för spöken. De är ljust ute, och inne.
Det är efter lunch, snart eftermiddag och jag sitter med ökad puls av rädla för
spöken. Jag tycker att jag är en sådan mes, men jag kan inte hjälpa det.

Jag dricker Cola och lyssnar på Kent. Nu är de inte långt kvar tills jag och min
kära Em ska på Kent. Idag är de tisdag, och på torsdag ska vi se dom.
Vi ska åka tåg, vi ska sova på ett tåg och vi ska se Kent.
Det var vädligt längesedan jag såg sist. I frihammnen 2005, deras öppningskväll.
Nu har jag väntat i år på att få se Kent, och äntligen ska jag få se dem igen.

Min näsa är svullen, alldeles röd. Min näsa har en puls. Min piercing har blivit
infekterad och jag varar. Jag bytte till en mindre piercing, så att näsan kan få svälla
lite utan att någon piercing är jätteivägen. Jag får hoppas att de går över snart.
Jag tvättar den hela tiden med vatten och tvål.
Men jag är jätterädd för att få hjärnhinneinflammation eller något. Men jag tror inte
den chansen är så stor, eller?

Nu: Cola, kent.
Sen: Cola, wow.

Förresten har inte mina tågbiljetter kommit ännu som jag bokade i helgen.
Börjar bli lite nervös. Om dom inte kommer imorgon kommer jag inte få dem innan
vi ska åka. Då har jag betalat massa pengar i onödan. Men om dom inte kommit
på lådan imorgon så borde man väl kunna ringa SJ och klaga?



M & Em. <3

Det är alltid kul med kommentaren i bloggen, speciellt uppmuntrande.
Sedan är väl de lite skrattretande att folk kan skriva långa kommentaren och
tycka vädligt väldigt mycket, men sedan inte ens kan med att skriva ner sitt namn.

Vi käkade thaimat idag, jag & M. Jag sitter fortfarande och rapar nudlar,
men de var de värt de. Jag tryckte verkligen i mig allt, jag var bara tvungen.
Det smakade verkligen hur gott som helst. Vi måste käka på Thai Phat snart igen.

Vi passade även på att svänga in på glitter och köpa ny örhängen tills oss båda.
Och jag köpte äntligen en ny piercing till näsan, så nu slipper jag gå omrking
i den här jävla läkestaven. Jag ska sätta i den senare, så får jag väl se hur det blir.

Inatt har jag sovit jättedåligt. Vi såg en skräckfilm och jag kunde verkligen inte somna.
M somnade såklart som en stock, medan jag fick ligga uppe och se på 2 and a half men
och läsa hänt bild. Jag var så fruktansvärt kissenödig med, för liten sprakade i urinblåsan,
men jag vågade inte gå på toa. Haha, jag höll mig verkligen i timmar.

Nu ska jag dricka cola, spela lite wow för att sedan antagligen se en film.
De är så mysigt att ligga och se på tv innan man sover, för man känner tydligt hur
bebis rör sig, och sparkar. Nu kan ju även M känns sparkana. Det är mer verkligt nu,
till våren ska vi ha barn.

Nu är de bara 3 dagar kvar till jag & Em ska på Kent. Jag längtar.

Vi har nyss kommit hem från far & Eva efter lite kvällsmat. Första gången på
länge vi åt "riktig" mat. Jag åt mycket och önskade nästan att jag kunde tvingat
ner mig lite till. Minns inte vad de var maten hette, men de fanns ärtor.
Jag har haft väldig dålig matlust de senaste dagarna. Jag mest försöker
trycka i mig något mest för att. M tycker jag äter alldeles för dåligt.
Då får man ännu mer ångest än vad man redan har, för barnet måste ju ha mat.

Jag mår fortfarande piss efter mötet i onsdags med min socialsekreterare,
mentor/rektor och min konaktperson från behandlingshemmet.
Mötet skulle handla om min frånvaror i höst i skolan. Största delen var ju
eftersom jag varit sjukskriven. Andra har varit att jag aldrig riktigt blivit frisk och
lyckats ta mig till skolan. Sen att jag även går på en skola som är ett rent skämt,
ett vuxendagis med gratis kaffe och elever som skriker: Döda bögar!, det hjälper
ju lite varför jag inte vill dyka upp.
Min mentor(som även är lite utbildat till psykolog) sattt och sa en rad massa dumma
saker och jag fick inte en chans att försvara mig så föröskte klämma in ett hugg.
Men allt blev dåligt och vände och istället blev de en rejäl nedhackning på mig:

"Jag som är 4barns mamma blir ledsen när jag vet att du ska bli mamma. Det gör
riktigt ont och veta att någon som du ska ha hand om ett barn. Du kommer väl bara
ligga kvar i sängen när ditt barn har kolik och strunta i det. Skärp dig Anna, om
några månader måste du kunna ta hand om ett barn, och så som du är kommer
detta aldrig funka. Du har gjort ditt val så gör något rätt!"
Min social sekreterare och konaktperson satt och sa att dom höll med, sedan
fortsatte min mentor och jag klrade inte av att lyssna mer. Jag bröt ihop totalt och bara
flydde rummet. Jag klarade inte av mer. Jag sprang ut i kylan på Sjöbo och storgrät.

Jag har fortfarande inte klarat av att gå tillbaka till skolan, för jag vet att jag kommer
börja gråta när jag ser henne.
Och eftersom hon inte ens kunnat be att be om ursäkt, utan bara skickar sms att
vi ska ses i skolan som vanligt vill jag verkligen inte gå dit.
Min socialsekreterare och konaktperson gör likadant. Ber inte om ursäkt utan
lägger brev i brevinkastet att vi ska ses som vanligt.
Men jag vill verkligen inte träffa dom, jag vill helst aldrig se dom igen. Dom har verkligen
lyckats knäcka mig totalt. 3 person som skulle finnas där för att få mig att må bättre
och nu bara hackat ner mig till längsta möjliga nivå. Jag hatar det.

Vissa kvinnor får halsbränna vid det här stadiet. Det kan kännas som en
brännande känsla i bröstet och du kan även få sura uppstötningar.
Kanske du svettas ovanligt mycket och det beror helt enkelt på de extra
kilon som du bär runt på. Omkring denna vecka känner du livmodern strax
under navlen.

Ditt barn är ca 16cm långt mellan huvud och stjärt och väger omkring 420g.
Den kan röra sig fritt i fostervätskan och kan sparka både långt upp i magen
och ända nere vid blygbenet.

Nu är matsmältningsapparaten tillräckligt för att kunna tilllgodo görasig vatten
ur de fostervatten som barnet sväljer. I början av graviditeten är det moder-
kakan som producerar fostervatten men när njurarna fungerar ungefär i
fjärde månaden, tar de över produktionen. Njurarna tar även hand om en del
avfallsprodukter i barnets blod och tillverkar urin av dem. Men de finns inte
mycket urin i fostervattnet utan det mesta av avfalls produkterna som bildas,
transporteras bort via moderkakan och ut i ditt blodomlopp. Det är dina egna
njurar som tar hand om det mesta av renandet efter barnet.

Sinnesorganen som barnet ska använda för att lära känna världen utvecklas
nu raskt. Smaklökarna på tungan är färdiga. Hjärnans och nervtrådarnas
utveckling har kommit så långt att barnet ska ha fått känsel. Vid ett ultraljud
skulle du kunna fånga en bild, där barnet suger sin tumme eller smeker sitt
ansikte.