Ellicka var gnällig och ville inte leka ensam på golvet. Hon har varit extra gnällig de
senaste dagarna. Vet inte om de är för att hennes tänder i överkäken är påväg ut eller
om de kanske är något annat. Men så länge man ger henne lite närhet och upp-
märksamhet brukar de vara ganska okej. Jag var sjuktrött när jag satte mig ner på
filtarna. Så gjorde jag de jag vet att jag inte får göra när jag är sleten, jag la mig ner.
Puffade upp soffkuddarna bakom huvudet och la mig ner och såg på mindre bra tv
och lekte lite med Ellicka. Naturligtvis somnade jag och vakna en 20 minuter senare.
Då låg Ellicka kvar brevid mig coh pillade lite med sin gosedjurs gris och någon
tuggleksak. Ibland är hon för söt. Känner mig dock som en ganska kass morsa som
bara somnar mitt i leken och lämnar Ellicka helt ensam och inte under uppsyn. Hon
skulle kunnat ålat bort sig till trappan eller vält något över sig. Som tur gick ju allt bra.

Lite bilder från tidigare idag. Tråkgit att man inte kan använda blixt.



Nu ska jag och Ellicka se på tv en stund. Snart är de nog dags för henne att sova för
kvällen. Hon är supergnäll och vill inte sitta ensam en liten stund för då går jorden
under.  Erik & Mackan går ju lite senare, så de blir ju bra tv då iaf.

Det känns trist att vara ensam. Och de är läskigt i mörkret. Men de känns ändå lungt
och skönt. Inget bråk, ingen(förutom Ellicka) att ta hänsyn till. Men som sagt, trist. 

Dagar som idag förstår jag verkligen när folk har riktiga gräl med grannarna. När dom
blir så arga att generationer grälar, försöker köra över varann med traktorer, siktar med
farliga vapen och tillslut hamnar på Grannfejden i tv3 med en hård Robert Aschberg.

Idag vill jag göra saker jag inte ens bör nämna i en blogg mot mina grannar. Enda
sedan de ljusnade lite, jag nästan tidigare än så har de brötat där nere. De har
skrikits, slåtts i väggar & golv. Dörrar smälls igen stup i kvarten. De springs fram och
tillbaka. Ja, dom gör nog alla möjliga saker som låter där nere. Speciellt grannarna
under sovrummet. De är så jävligt att till och med våran och Ellickas säng vibrerar
ibland! Ellicka är som tur hyfseligt glad idag, bara lite små gnäll då och då. Men jag
som inte sovit på ett dygn och verkligen ville sova lunch med Ellicka en stund vid halv
12 fick inte min önskan uppfylld. Jag fick henne att somna och la nere henne i hennes
säng. Jag själv tog av mig mjukisbyxor och tjocktröja, drack vatten och släckte ner i
lägenheten. En kvart senare kröp jag ner i sängen och möts av ett krig. Varje gång
någon av småungarna slog igen en dörr eller dylikt så rörde sig Ellicka orolig i söm-
nen och jag visste att jag kommer troligtvis inte få sova en lång stund.
Jag hade nästan rätt, för jag fick inte sova alls. Efter Ellicka fått 20 minuters sömn
drämdes de till i deras ytterdörr och Ellicka bröjade röra sig i sängen och helt plötsligt
mötte jag hennes blick igenom spjälsängs gallret. Så de var inte mer än kämpa sig
upp med Ellicka och gå ut och leka i vargdagsrummet igen. För inte tänker hon somna
om efter en powernap.

Nu undrar säkert folk varför jag inte går ner och klagar? Varför jag bara inte går ner
och plingar på och ber dom hålla käft. Förklarar för dom att våran 7 månaders bebis
kan inte sova för ni låter som en elefantflock på flykt. Jag har funderar på det 1000
gånger och har verkligen viljat men insett att de är lönlöst. Dom kan knappt någon
svenska. Dom skulle omöjligt fatta min koversation och antagligen inte bry sig ett
skit om att deras odresserade ungar stör och förstör helgen för alla oss andra.
Om dom inte fattar att man inte ska tvätta på någonannans tvätttid känns detta
väldigt mensinglöst att ens bry sig om att taupp med dom.
Istället får jag anmäla dom hos Ab bostäder, som jag även hoppas andra människor
gör i detta huset. Och förhoppningvis skärper dom sig eller blir vräkta. Vilket som, så
är jag supernöjd.

Jag kanske är larvig, men jag tycker faktiskt att även fast barn är barn så finns de
vissa gränser. Man kan väl ändå försöka tygla dom och lära dom att de finns folk som
inte vill höra när dom bråkar & leker. Iaf inte under 16 timmar varje helgdag året runt.




Ja, han såg lite farlig ut där på sin polska traktor. Inte reta upp honom inte!

Nu börjar jag bli väldigt stressad. De är så jag sitter och biter mig själv i nagelbanden.
Ellicka är 7 månader och tiden har gått så sjukt fort. De var som igår jag satt med min
kladdkaketallrik och världens största mage helt ovetade om vem & egentligen vad
som låg inne i min mage och sparkade. Sedan en natt i slutet av April gjorde de ont,
och sedan lite mer ont och ett antal timmar senare låg och skrek på döden och
sedan halkade en liten flicka ut. En liten flicka som idag nästan är stor. Som kan
resa sig själv, nästan säga hej och ålar omkring i hela lägenheten. En flicka som är
mitt & M's ansvar att hon ska leva och ha det bra. Att hon ska få leva ypperligt.

Hur som helst går 7 månader förbi skitsnabbt, något jag redan klartgjort. Det är nu
5 månader kvar(observera 2 månader mindre än de snabba 7 månaderna) tills
Ellicka blir 1 år. Den dagen kommer dels vara lycka, Ellicka är stora tösen och redan
1 år och kan säkerligen en massa underbara saker och har utvecklad sin personlig-
het yttligare. Men 1 år betyder inte bara kramar & tårta. Vid 1 år ringer klockan för
dagis & jobb. Ellicka ska skolas in på ett dagis vi inte ens vet vilket. Jag måste
sparka till mig rejält i rumpan och på darrande ben stabla mig ut i arbetslivet för
egentligen första gången. Hur i helvete ska detta gå?

Hur ska jag söka dom där jobben man måste söka? Vem vill ha mig hos sig?
LIskom hur ska jag skriva en ansökan?
"Hej! Jag är en 19 årig virrig tjej. Jag är blyg MEN ärlig. Jag är tjejen som kan vara
skitkul att jobba och umgås med, när min handsvett av nervositet har lagt sig.
Jag är en smula asocial men älskar verkligen att jobba med männiksor. Att ge
en hjälpande hand åt någon får mig att le inombords. Jag jobbar gärna med
praktiska saker eftersom jag har svårt att sitta stil. Jag kan tala svenska, men
skriver som en kratta. Jag vill försöka tro på mig själv så mycket det går, tråkigt
nog stannar jag oftast halvvägs. Jag har mycket vilja och är ritkigt envis och har
svårt att släppa med i en konversation, jag vill verkligen alltid ha min vilja igenom.
Jag har alltid rätt medans ni andra bara har fel.
Låter jag som en lagon tappad människa som ni saknar i erat dokskåp, hör av
er till mig. Ni kommer garanterat bli besvikna!

Ne, min självkänsla är inte direkt på topp. Men svara mig, vem fan vill ha en tonårs-
morsa utan körkort, gymnasiekompitens och egentlig jobberfarnhet anställd?
Om ingen vill ha M som jobbat med nästan allt som finns så känns de som att jag
kommer kunna sitta damma på en bänk någonstans.
Fyfan för allt ska vara så svårt. Att allt måste ha 1000 krav. Att människor ska vara
så in i helvetes dömmande. Varför skulle inte jag kunna vara en bättre lämpad
person på ett dagis en Kenneth 48? Killen som har utbilding men inge fru och barn.
Killen som förösker locka till sing ungrna på kvarters lekplatsen. Som drömmer om
onormala sexlekar med kvinnor som är 30 år yngre än han själv?
Jag som ser mig som en icke vuxen vuxen som älskar att leka med lego, bygga
med klosar. Och innan 25 April säkerligen bytt fler blöjor i mitt liv än Kennth någonsin
gjort under sitt arbetsliv.

Nä usch, blir alldeles deprimerad av allt de här. Och biter jag längre ner kommer
fingrarna blöda. Jag får helt enkelt be till någon övre makt att de finns någon dumjävel
där ute som tror att hans/hennes arbetsplats skulle bli en ocean i öknen med mig.
Ja, för drömma går ju alltid.

Igår hände något som aboslut inte får hända. Jag har jättesvårt att släppa de och känner
mig fortfarande lite skakig. Jag tror klockan var lite efter 22, jag satt vid  datorn och M satt
vid tv. Ellicka sov sedan 1½ timma tillbaka. Helt plötsligt hörde vi bara ett högt dunk och
jag frågade direkt M om han visste var de vad för något, men de visstade han inte. Min
första tanke var hissen. Sedan hörde jag en liten hostning från Ellicka då flög jag upp
från stolen och sprang in till sovrummet. Och till min skräck så ligger inte Ellicka i sängen
i sovrummet när jag kommer in. Jag var tvungen att springa runt sängen, och just då
kändes de som en evighet att ta sig runt. På andra sidan sängen låg Ellicka på mage på
golvet och gallskriket började. Jag fick panik och bara lyfte upp henne och skrek på M att
han skulle ringa 112 eller något. Han kom inspringande i panik och tog henne medans jag
ringde 112. Ellicka gallskrek och blödde ur munnen, och så lät hon konstigt till och från.

Dom skickade en ambulans som tog sig 20 minuter på att komma. Lyckigtvis hade Ellicka
börjat lunga sig tills dom kom. Hon hade slutat gråta och blöda. Några gäspningar och ett
leende kom fram. Men jag var ändå panikslagen att hon fått en hjärnskaking eller något.
Ambulans personalen tyckte inte de verkade vara någon fara med henne. Hon var mest
intresserad och charmade dem lite. Dom ringde lite folk på sjukhuset och undrade om de
var nödvändigt att komma upp över natten för en rönking etc. Men dom bedömde att de
inte var nödvändigt utan upp till oss. Vi beslutade att stanna hemma med Ellicka, eftersom
dom sa att allt verkade tillsynes bra. Vi skulle bara väcka henne några gånger under natten
och se så hon inte kräktes och verkade slöare än vanligt. Sedna sa dom hejdå och åkte.

Ellicka verkade må bra hela natten. Hon ville inte ens somna förens klockan halv 3 igen.
Så vi satt uppe hela familjen och lekte med henes leksaker och mjukisdjur samtdigt som
vi tittade på tv. Sedan när hon väl somnade lyfte jag över henne tills hennes säng, något
jag numera ska göra som M bett mig göra i månader. Låta henne endast sova ensam i sin
säng, aldrig ensam i våran mera. Jag brukar lägga upp en någr kuddar runt hennne annars,
men nu vet jag att de inte hjälper, hon lyckas ta sig över ändå.

Jag har riktigt dåligt samvete. Sådant får inte hända. Stackars Ellicka, hade jag bara gjort
som M bett mig hade detta aldrig behövt hända. Har panik och hört de där 'dunket' som
jag först hörde igår i huvudet. Jätteångest. Som tur gick ju allt bra, men de behöver de ju
inte göra nästa gång. Så de får aldrig hända igen. Hade hon ramlat en halvmeter högra
upp hade hon slagit i huvudet i nattusbordet och då kanske Ellicka inte hade varit hos
oss mera. Usch så hemskt, så får jag inte tänka! Är så glad att allt ändå gick som de gick,
hade inte klarar av att förlora henne!

Idag är skitungen 7 månader! Kan inte fatta det. Tiden går seriöst för fort. Om 5 månader
är hon redan 1 år. Ungen växer för snabbt, hon är snart inte vårann lilla bebis längre.
Man märker redan nu så stor hon blivit. Hon reste sig upp själv i soffan häromdagen.
Och hon har fått 2 tänder i överkäken nu också. Mindre mysigt eftersom jag fortfarande
ammar. De känns som raklbland och ena bröstvårtan att blivit sårig. Det gör jätteont!


Hon vägrar ju ligga still. Så blir inte något ansikte med på korten. Bilden är tagen igår,
hennes sista dag som 6 månader.

Igår kväll vaknade Ellicka efter hon sovit en timma och bara total vägrade att somna om.
Så de fick bli att ta med henne ut och sitta i knät. Vi märkte ganska snabbt varför hon inte
ville sova. För helt plöstligt tog hon i allt vad hon kunde och bajsa. Och mycket var de, för
hon slutade aldrig. Helt plötsligt kände jag hur de började bli lite blött. Då hade hon bajsat
så mycket att de läckt igenom hela pyjamasen, ut på min tröja och mina byxor. Så de
var inte så mycket mer att göra än att byta om hela Ellicka och tvätta henne ren och sedan
att byta mina kläder.

Idag gick vi upp tidigt. Vi skulle på möte hos Soc halv 9. Vi fick en akut tid där och den
tiden fick vi vänta på i 2 månader. Riktigt dåligt! Iaf, vi kämpade ut oss i kylan. Vi hade
packat ner Ellicka i vagnen och gick bort på Knalleland. Och när vi väl kom dit så ber
receptionisten oss att vänta för att meddela en liten stund senare "Nej tyvärr, vi har
en antecknad tid att ni skulle varit här klockan 8. Och eran socialsekreterare är sjuk
och dom som hoppade in för henne klockan 8 är inte längre här. Hon ringer er igen
när hon är frisk."
Vad i helvete! Vi behöver ju inte hjälp och råd nu, inte när hon gått och blivit frisk. Vi
har ju redan väntat länge på denna tiden. Så nu tvingas M gå dit under jour tiden idag
och säkerligen träffa något jävla pucko från Soc och så kommer vi ändå inte få någon
hjälp. Och vi båda 2 hade dubbelkollat på det jävla pappret som våran socialsekreterare
skickat ut att de var 8.30 vi skulle vara där. De var även de första vi titta på när vi kom
hem. Så de blir väl inget mer än ta med pappret, visa upp och sedan få dom att fatta
att detta var deras fel, inte vårat. Hatar SOC, dom sköter inte sitt jobb det minste.
Jävla idiotet, kan köra ner dom alla i en kundvagn och ner i viskan. Dom gör ändå
ingen nytta.

Nu ska jag leka vidare med Ellicka och hennes giraff.

Klockan är nästan 10 i 6 och Ellicka somnade nyss. De var ritkigt kämpigt dom sista
minuterna innan och väl gick med på att somna. Boven i dramat var blöjan, något som
jag skulle gissat sist. För hennes blöja var bytt 3ggr den senaste timmen. De kom
enmassa småskvättar.  De var när jag vandrade med henne i famnen i hallen, fram
och tillbaka som jag fick för mig att ändå kolla bjlöjan i fall i fall.  Ocvh direkt när jag
bara nuddat blöjan som man kände var större än de ska så somnade Ellicka direkt.
Som om hon märkte att jag fatta vad felet var, så då kunde hon somna gott och veta
att de skulle bli fixat. Dock fick jag göra en supersnabb blöjbytning i hennes säng. 
Var så rädd att hon skulle vakna och vara mer ledsen om jag bar henne till sköt-
bordet, av med kläder, byta blöja, på med kläder, bära till sovrummet, ner i sängen,
på med täcke. Ellicka sov iaf igenom den supersnabba blöjbytet och nu sussar hon
så sött i sin egna säng.

Jag har lite smått ångest över att gå och lägga mig nu eftersom där nästan är, eller
är morgon. Snart är de dags att säga Godmorogn Sverige och möta den kalla dagen.
Men jag kommer vara en totalt värdelös mamma utan sömn. Men de känns pissigt
att vända dygnet, som jag troligtvis kommer göra. M ska ut imorgon med bardoms-
kompisarna, så de kommer ju vara skitjobbigt att tahand om Ellicka om jag inte sovit
på över ett dygn. Så jag får väl bara gå och lägga mig och försöka hoppa upp sisådär
tidigt.

Igår var vi i stan. Vi var tvunga att köpa nya kläder till Ellicka eftersom allt var förlitet.
Så de blev 3 pyjamasar, 2 byxor och 6 bodies. Dock går ju kläder åt jättesnabbt, men
de är ju inte skitbilligt heller. Även fast H&M är underbart och säljer bra saker billigt!
Efter H&M gick vi in en snabbis på sytemet. 2 alkisar(som troligtvis inte var vänner)
började prata med mig om hur fin Ellicka var och de ena berättade att han hade 6
barn. "Men dom är stora nu! Den yngsta är dock bara 8 år." väste den skäggigaste
av dem mot mig och stanken av alkohol bemötte mitt ansikte. Var mest tacka och
föröska le och köra rally med vagnen snabbt där ifrån.
Inne på city direkt där efter kom en kvinna fram och blev alldeles tills sig. Tyckte
hon var så söt och stark och sa alla möjliga gulliga saker i sådan där töntig röst att
människor använder till djur & barn. De är alltid kul med beröm och höra hur fin ens
dotter är. Men man känner sig lite vilse när man står där. Man kan ju inte direkt göra
mer än tacka och se dum ut, för jag kunde ju inte direkt bemöta med att hennes
kundkorg var söt eller att hon såg stark ut i sin stora vinterjacka.

Ne, Godnatt Sverige. Ska hälla i mig lite vatten, stänga ner allt och be till Gud att min
BH ine river sönder mig inatt. Snart måste ammningen döut så jag kan sova fri!

Hemma hos familjen Fasth Anderson händer de inte mycket. Ellicka ålar omkring
sig i hela lägenheten och busar och har sig. Äter på allt hon ser och skrattar högt
åt saker man gör. Dock är hon väldigt gnällg och sover jätteorolig. Inatt vaknade
hon var jätteledsen och när jag kom in var hon helt genomsvett. Stackarn.
Hennes tänder i överkäken är påväg mer och mer, så de kan vara det som spökar.
Nu ska jag fortsätta leka med Ellicka.

I torsdags bar de av till BVC för vägning och mätning. Och de inte konstigt att vi
tycker att Ellickas 68 kläder börjar bli för små. För hon var 69cm lång och vägde
nästan 8 kg. Annars gick läkar undersökningen bra, hon var glad och nyfiken
hela tiden. Läkaren sa att de dröjer nog inte länge förens Ellicka börjar gå. Kul!

På torsdagen annars väntade mest jag & M på Wotlk, som aldrig kom. Utan
vi fick de istället på fredagen och hamnade 2 dagar efter alla andra. Men de
gör ju egentligen ingeting, eftersom vi ändå halkar efter. Vi har ju inte direkt tid
att spela längre.

På fredagen så var min syrra en super moster och tog sig ann att tahand om
Ellicka så jag & M kunde få första lediga stund tillsammans på nästan 7 mån-
ader! Så vi 16 tiden packade vi ner allt och vinkade av Ellicka och hon får ut till
syrran. Måste erkänna att de var superskönt, kändes som man fick en veckas
semester. Men de var också otroligt jobbigt, och jag kunde inte riktigt slappna
av under kvällen. Utan tänkte till och från på Ellicka. Har hon de bra? Hur går
de? Kommer hon glöma bort mig? Etc etc.
Dock hade allt gått jättebra! Förutom att busungen hade vaknat redan klockan
3 på natten och vägrade somna om förens 7. Hon hade i alla fall varait glad
under de timmarna, men kan förstå att dom måste tyckt de var jobbigt!

På lördags eftermiddagen kom Ellicka hem. Och de var jättemysigt att se
henne. Man blev så glad! Trodde aldrig man kunde sakna någon så sjukligt
mycket. Och även fast jag tycker de är lite jobbigt att ha en karatesparkande
unge brevid mig i sängen så var de underbart att gå och lägga sig brevid
henne på natten och bara käna lukten av Ellicka. Pussa lite på hennes silkes
lena huvud.

Igår när Ellicka hade somnat såg jag och M på Step Brothers. De var rolig.
Så de är en film jag tycker att ni ska se om ni har tråkigt!

Idag är de söndag och vi har inte direkt några störa planer. Se en film ikväll.
Leka med Ellicka på dagen. Jag är lite sugen på en promenad, men de blåser
ju så in i helvete.

Tack igen syrran för barnpassingen! Tror du, jag, M och Ellicka uppskattde det
rejält!

Jag kan inte hålla mig. Jag M får Wotlk imorgon, men jag MÅSTE ha de idag!
Jag är som ett barn innan julafton, jag kan inte hålla mig. Jag måste måste måste
bara kika lite under julklappsparpet!
Någon som har 2 Wotlk att slänga på mig och M?



blank_page
Så klockrent. Måste bara klippa in vad Zabina skrev:

Zabina säger:
vad e vi för ngt anna
Zabina säger:
ärligt
Zabina säger:
lyssna nu
Zabina säger:
vi e as snygga, goa underbara tjejer. Med fina hem o karlar. En med unge o en som
vill ha. Vi e smarta och husliga o lagar go mat o bakar o grejjar. KLOCKAN 00.00
inatt kommer jag stå :P ( om inte för ellicka) VI stå... i ösregn och kyla... och köa ...
mitt i natten för ett jävla dataspel!

Zabinas fina Präst!

Jobbigt söndag. Utanför spöregnar de. Ellicka är extra gnällg idag, antagligen trött
eller har någon litn förkylning. M är ute med sin mor och träffar morbor.
Allt är inte som de ska vara, och jag vet inte gå in på detaljer. Allt är iaf jobbigt.

Förut när jag ammade Ellicka så somnade hon. Och när jag skulle frigöra mitt
bröst från hennes mun såg jag att de låg ett litet litet hårstrå på min bröstvårta.
Så jag tog bort de, men desto längre jag fick upp de ifrån bröste desto mer
motstånd börjad jag känna. Så jag dog och drog och hårstrået blev bara längre
och längre, och då såg jag att var från Ellickas mun den kom ur. Och när jag väl
fick ur de såg jag hur långt de var och att de satt massa mjölk på det. Hon måste
alltså fått ner mitt hårstrå ner i magen eller något sådant? Tänk om jag inte
upptäckt de och de suttit kvar eller om hon svalde allt så de blev som en liten
hårboll i magen. Usch, vill inte ens tänka på vad som kunde hänt.

Nu ska jag gosa vidare med Ellicka.

Slänger in en gammal bild på Ellicka när hon var 3 månader. Mini liten!

Tro mig eller ej, men igår somnade jag redan 20 över 8! Var jättesur och slut och
orkade knappt hålla uppe mina ögon. Så efter ett antal sura kommentarer mot
M så sprang jag verkligen in och bara la mig. Vaknade till när M kom och la sig,
men slockade lika snabbt igen. Och vaknade kring 7 med Ellicka så var de upp
och hoppa för oss. Lite frukost och tv. Fast stackars Ellicka har varit jätte tanig
och gnällig hela morgonen. Ville inte alls leka, och de hjälpte inte att lägga sig
brevid och leka. Inte att sätta i knät eller klappa ryggen. Utan idag var de bara att
bli buren och mysa som hjälpte. Skönt för öronen, tungt för ryggen!

Måste bara säga att inatt har min hjärna varit helt knäpp mot mig. Jag har drömt
världens längsta och knepigaste dröm. Jag minns inte mycket, men jag minns
dock känslorna från inatt. Obehag, lycka, ledsamt och läskigt. Näst intill varenda
kotte som jag har lagrat i mitt mänskliga fettsystem drogs fram och hade en liten
del. Jag har blivit jag av gorillor med Linneá. Sparat på pantflaskor med M's
kompisar och mycket mycket MYCKET mer!

Nu ligger Ellicka och sover lite igen, och jag funderar på ta mig ett kopp te, grinda
lite rep och bara vänta på att morgonen slutar och resten av den, till synes gråa
dagen fortsätter. Grått kan dock vara vädligt fint. Idag vill jag promenera, men vet
ej om jag orkar, känner mig sleten och sönder huggt i kroppen. Riktigt slirig.

Förövrigt måste jag säga att jag blev riktigt sugen på göra mig fin. Igår när man
träffa Hanna och Teddina kände mig sig verkligen som en försupen kokerska
som blivit påkörd 3ggr. Dom var så fulla av liv i ansitke och hår. Riktigt snygga!
Jag har ju själv inte klippt mig på över 1 år, och inte färgat de sedan nyårsafton.
Nej vet ni va, jag har inte ens plattat mitt hår sedan i Augusti, något jag annars
gjort dagligen i år!

Ignorera personen, men håret tycker iaf jag är skitsnyggt.

Undra om de skulle funka på mig?

Jag har flängt runt och läst alla bloggar jag brukar läsa här innan jag satte mig för att
skriva en truddelutt i min egna. Och väldigt många har skrivit om USA's nya president,
Barack Obama. Är jag den enda i hela vida världen som en följt detta valet ett skvapp,
en som inte haft tid, allra mindre inte brytt sig ett skit om detta?
Jag får väl gratulera och hoppas att de blir lite ändrig i USA, och i världen. Så att denna
jord att en hyfselig utsikt inför framtiden.


Igår var de en sådana där jobbig dag och kväll. Jag var sjukligt trött efter jag kört ut
min kropp stenhårt de senaste  veckorna. Så igår var jag bara sur sur sur. Sur på
mig för jag var trött. Sur på M för jag var trött och tyckte allt han sa och gjorde var elakt
och dumt. Jag var sur på Ellicka, fast inte på henne. Men jag var sur att hon inte var
lika trött som jag så vi kunde gå och sova. Även fast jag satt och nickade till i timmar
lyckades jag mig hålla vaken. Jag, M och Ellicka kollade på Hellboy 2. Sedan lekte
jag och Ellicka en stund på golvet. Och framåt halvnio när jag trodde att jag skulle dö
av trötthet så såg jag ljuset i tunnlen, och Ellicka däckade i min famn. Så då fick både
jag & Ellicka sömn och vi sov fram till halv 7 och båda var pigga och gick upp.
Ellicka var inte ledsen igår, och gnällde lite till och från, men aldrig ledsen. Våran tjej
är för bäst, hon är aldrig ledsen. Nästan alltid glad.

Elin hette en tjej som frågat mig en sak. Och eftersom du inte lämnade din blogg
eller något annat att kontakta dig med får jag svara här.
Du undrade hur stor Ellicka är nu, vikt & längd. Och jag skäms att säga de, men jag
vet faktiskt inte! Hon hade 6månaders kontroll förra veckan, men jag som är virrig
hade blandat ihop dagarna och missade tiden, och väntar nu på en ny. Men jag kan
säga att hennes kläder i storlek 68 börjar bli förlitet. Iaf i armarna och ben. Och de
kan vara lite krångligt på vissa bodies att knäppa. Så ganska stor här hon nu våran
tjej. Men såfort jag varit på 6 månaderskontroll skriver jag läng & vikt!

Jag hade passat på att kanske spela lite Wow nu på förmiddagen, eftersom jag
är vaken så tidigt. Och Ellicka börjar bli lite trött nu igen. Men så kom jag på att de
är vecklig shutdown fram till klockan 11, skit tråkigt!
M hade även spelat några instancer igår utan mig, eftersom hade inte hade något
att göra när jag somna så tidigt. Såklart fick han en sak som jag spammat efter
i ett antal dagar. Fusk!

Nu ska iaf jag och tjejen se på lite Gilmore girls och mysa på filtarna på golvet.





En liten uppdatering med bilder från mys på golvet. Ellicka lyckades rulla in sig själv
i ett lakan, och jag fick knappt loss henne. Men hon låg där som den gladaste mumien
jag någonsin sätt.
Hon somnade nyss, hon var helt slut! Skulle byta blöja på henne, men hon sten somna
och vakna inte ens när jag bytte blöjan! Aldrig varit med om de tidigare. Hon låg de och
stensov och ryckte bara till lite i ena benet när jag torkade henne med en våtservett.
Helt sjukt, hon måste varit alldeles slut!

Blev väckt av att Ellicka satte i halsen i sängen i morses. Ritkigt obehagligt, och
jag tror både jag & M fick smått panik. Blev riktigt rädd när hon shippade efter luft.
Stackars liten kräktes ner hela min säng och sig själv, hon måste verkligen tömt
sin mage, för jag har aldrig sett henne spy så mycket. De var bara en storpöl av
kräk i sängen. MIndre kul att gå och upp börja torka av Ellicka och skölja av
henns händer. Och sedan börja dra av mtt lakan. Dock hade spyan hunnit sugas
ner i mitt duntäcke, och vi har inte tvätttid förens i slutet av veckan. Så jag är riktigt
kluven och har lite ångest över hur jag ska göra. Antingen använda spytäcket
tills vi får tvätttid, föröska skölja av så gått de går i duschen. Eller sova i enbart
påslakan och frysa rumpan av mig. Kluven, speciellt eftersom Ellicka sover med
mig i min säng, på mitt täcke. Ajja, de viktigaste är ju iaf att Ellicka är okej.

Jag tror jag håller på bli sjuk. Bara denna morgonen har jag nysit 1000 gånger.
Jag är snuvig,har ont i halsen och jätteont i ena örat. Vill inte bli sjuk, vill inte
smitta Ellicka. Vill inte smitta M. Vill vara frisk och ha ork, men nu har jag inte
det. Jag har känt mig lite hängig på kvällarna senaste dagarna, men nu verkar
de ju kommit för att stanna under hela dygnet.

Nu ska jag iaf äta havregrynsgröt med äppelmos, dricka te och hoppas på det
bästa. Dagen bjuder på udnerbara saker som diska, plocka lite.
Sedan måste man kolla till Ellicka hela tiden, och de är ju iofs kul. För nu ser
man hur mycket ungen lärt sig. Tittar man bort en sekund på tvn så har ungen
stuckigt iväg och är på en annan del av vardagsrumet. Hon kryper ju inte än,
men jäklar så snabb hon är på rulla eller åla sig fram!

M dingade 70 idag med sin andra druid. Var inte nöjd med en male druid så han gick
och gjorde sig en ny, en fin en! Så ikväll när Ellicka har somnat så kan vi äntligen
börja spela tillsammans igen. Så då blir det att fixa Epic flightform till honom. Kul!

Fick även min jäkla dagger i förrgår. Men snart kommer ju Wotlk, då blir det värdelös.

Efter att jag & M sett The Mist för 2 dagar sedan, en film som gav mig smått
med ångest, så blev jag lite skrajj i morses.

Såhär såg det ut först.

Någon minut senare.

Yttligare någon minut. Hallå, vart försvann husen och skogen? Läskigt!


Läskigt att vara vaken ensam.
Som tur var hände de inget läskigt, för dimman drog vidare och lämna oss
åt att glädjas åt livet. Vem vet, kanske har folk i Mark har sett mycket läskigt
idag.

Ja, såhär ser de ut hemma hos oss lite efter 6 en lördagsmorgon. Ellicka vakande tidigt
och ville inte somna om. Så nu sitter vi här på golvet och leker lite samt ser på världens
bästa Gilmore girls. Dock är vi inte dom enda som vaknade tidigt, grannarnas ungar
springer redan nedanför och gör så hela huset ekar och vibbrerar. Riktigt jobbigt!