Sovit alldeles för länge, dock kändes de som alla hos familjen Fasth-Anderson fått för lite
sömn. Ellicka får tänder och är supergnäll. Man blir lite irriterad, men kommer sedan på
att de är synd om stackarn, måste vara jätteömt för henne.

Ikväll nu har jag, Fia & Joakim varit på besök hemma hos underbara Tovan och henns
mysiga familj.  Hade väldans trevligt och som vanligt snackade vi om allt mellan himmel
och jord. Vi fick gott fika, riktigt engelskt te, äpplekaka & 2 andra småkakor.
Ellicka var gnäll till och från, men väldigt söt & snäll med. Slog lite på några äpplen, stal
tovan's barns leksaker. Hoppas snart att vi får träffa hela familjen Thåst igen och att vi ser
lite mer av David som var tvungen att springa direkt när vi kom.

Nu steks maten och disken är halvdiskad. Ellicka tillät mig inte diska mer än hälften, för
hon hann blev superledsen och ingenting dög.

Måste även säga att jag skämde bort mig lite hos Tovan. Jag ringde en signal till M för att
han skulle ringa upp. Direkt när jag la ner telefonenså ringde de, och jag svara väl i stil
med något "Ah hallå". Möts av en lite snedröst på andra sedan luren:
Mannen: "Ja, hejsan detta var Något-namns-presenteras och jag ringer ifrån Något-
ställe-som-gör-undersökningar".
Jag: "Nä men Markus, sluta" Trodde ju naturligtvis att de var M som drev med mig.
Mannen: "Hallå? Jag ringer från..."
Jag: "Eh, Markus?.."
Mannen: "Ja hallå, jag kommer ifrån.."
Jag: "Jaha, vänta, är detta ett riktigt samtal?!"
Mannen:"Eh, ja, de är det?"'
Efter liten stund när jag lämnat köker där alla andra satt och gappflabbade åt en lätt
röd Anna så lyckades jag & mannen reda ut vem han var och vad han ville. Vi kom överens
om att han skulle ringa tillbaka i början av nästa vecka. Jaja, får väl ta de med en klack-
spark, och ett intryck lär jag väl iaf gjort.

Käk nu.

September, och jag fattar ett svårt beslut
min nedräkning börjar nu
där allt en gång tog slut

Oktober, och jag håller din hand för hårt
har du nåra goda råd
innan klockan byter år

Och du får bli mitt spöke om du vill
snälla, vänd inte ryggen till igen
snälla, möt min blick en allra sista gång
innan du lämnar min kropp
som blivit för trång

November, vi avslutar sagan snart
har du nåra lögner kvar
att pudra dina svar

December, har du nåra hjältar kvar
då är du en sällsynt art
den sista i ditt slag

Och du får bli mitt spöke om du vill
snälla, vänd inte ryggen till igen
snälla, möt min blick en allra sista gång
innan du lämnar min kropp
som blivit för trång

För trång.

De är ett rent helvete att känna att de bästa som någonsin hänt mig ibland är de värsta.
Man känner sig hemsk och elak. Men så känns de, de är mitt facit jag visar upp för er.

Nej, nu orkar jag inte mer. Orken ligger på -100 och allt känns bara skit. Fyfan för sådana
dagar, fyfan får sådana veckor. Kommer orken tillbaka, för de de känns som om de bara
blir värre och värre hela tiden.

Nej fan, de är inte lätt de när de är svårt. Senaste dagarna har varit väldigt roliga och så
jäkla hemska och jobbiga.

De började redan i mitt på (förra)veckan att Ellicka varit super gnäll. Hon har egenligen
varit de än längre tid nu ju. Vägrar sova & äta. Vill bara vara med mig etc. Men sedan kom
blev de ännu värre, verkligen ingeting dög. De var jättejobbigt!

På torsdagen & fredagen hade vi de inbokat att vi skulle ha barnvakt av far och Eva. Hon
skulle sova över en natt, och under den natten skulle Micke & Pirre komma hit och lana.
Spela Wow tills ögonen blödde och bara få slappa, äta osunt och hålla sig tills urinblåsan
sprängs.
På lördagen var de planerat att jag, M & Ellicka skulle hem till Gurra & Malle på krämkalas.
Någon tjej skulle komma och snacka & visa krämer, lägga lite make up och efter de så
nalkades middag.
På Söndagen skulle vi slappa, lägga oss tidigt för att vila inför Måndag. Då vi ska infinna
oss klockan 11 på BVC för mätning & vägning.

Istället gick allt såhär:
Jag går in i badrummet för unna mig en 20 minuter dusch. M & Ellicka ska sitta och mysa
& leka i badrummet. När min dusch är klar och dörren öppnas och helt mystiskt har Ellicka
lyckats bli sjuk under dessa 20 minuterna. Bliviti hänging, ville bara ligga på M's bröst och
fått 38,4 graders feber. Ingenfara, barn får väl feber lätt? Tur vi har att Ellicka inte fått de
förens nu, nästan 9 månader gammal. Vi beslutar oss att de är ok att iaf Micke kommer
och stannar övernatten, för vi är lugna ändå. Inga problem, Ellicka är småhängig, vill vara
nära mig eller M. Somnar nästan hela tiden, men vill absolut inte sova ensam. Så de blir
ligga i vagnen nära oss i vardagrummet. De blir en allmänt lugn torsdag.

Natten till Fredag trodde jag Ellicka skulle blivit bättre. Att hon sovit skiten av sig. Men jag
kan tydligen ingeting om småbarn. För jag blev väckt av en liten ynklig bebis som var så
varm att hon knappt orka gnälla. Hon hade svettas igenom pyjamasen och ville helst inte
amma, men gjorde de ändå. Hon hade 39,1graders feber och ajg tyckte riktigt synd om
henne. Ringde pappa & blåsde av allt, ingen idé när lillan var så sjuk. Vi somnade sedan
om i hopp om att stackarn skulle må bättre.
Ett antal timmar senar blir jag väckt av en bebis som sätter sig upp, små leker och slåss
som hon annars gör. Tar tempen och nu har mirakulöst Ellicka ingen feber alls, utan låg
på 36,5 grader. Pratar med Eva & pappa och säger att de kanske bara var feber för att de
var tänder på G. Dom vill passa Ellicka iaf, men vi säger att vi väntar några timmar och ser
så ingen feber kommer. De gjorde de inte heller, så på eftermiddagen lämna vi av Ellicka
hos Eva och åkte sedan och hämta Pirre.
Har telefonkonakt 2 gånger med Eva & Pappa, allt verkar bra, men Ellicka är lite trött, inget
värre än så.
Jag, M, Micke & Pirre äter osunt, spelar en massa Wow. Mickes hund Brownie var med
och busa lite och vi hade allmänt trevligt. Fick vara "ung" & slappa ett tag.

Lördagen ringer jag pappa & Eva på morgonen och vips, febern är nog tillbaka. Ellicka vill
inte vara ensam och är gnällig. Så dom promenerar med henne hit. Grabbarna packar
ihop och drar vidare hem till Micke för att fortsätta lana. Vi fick boka av oss hos Gurra
& Malle. M "fick" hänga på grabbarna för jag tyckte de skulle vara några problem att tahand
om Ellicka själv när hon var sjuk. Hon vart ju så lugn annars när hon hade feber. Hon ville
helst ligga nära hela kvällen, amma och se på tv med mig.
Sedan på natten började febern släppa och paniken började spridas hos mig. Helst
plötsligt kom armagedon och jag mådde piss. Ellicka ville inte somna själv, Ellicka gnäl-
lde och jag var trött, jag var inte trött. Ellicka somna, jag kunde inte somna. Jag hade ont
i halsen, fick panikångest och blev jätteorlig att jag skulle skrämma Ellicka, som tur nog
låg och sov. M fick gå i enbart tröja gå hem från Micke vid 6 på morgonen för att hjälpa
mig för jag inte kunde lugna mig. Lyckligtvis blev de bra när M kom hem. Ellicka lyckades
sova i sin säng, M & jag i vårann och allt vara bra.

Södagen var tröttsam. Pappa & Eva tog Ellicka på en promenad så jag och M fick sova
lite middag. Seda bröt helvetes loss. Muren rasa och allt blev hemskt. Ellicka satte gång
och råskrika. Ingeting dög, jag fatta inte vad som var fel. Jag & M var trött och blev naturligt-
vis osams och de hjälpte ju aboslut inte i sitsen. Vi blev sams, Ellicka sluta inte skrika.
Hon var inte hungrig, hade ren blöka, ville inte dricka, inte amma, inte leka, ingeting. Jag
fick panik och börja gråta och då grät Ellicka ännu mer. Slutade med att jag inte visste
vad jag skulle göra och fick ringa pappa & Eva som snällt nog kom och hämtade Ellicka
så vi fick en chans att lugna ner oss, äta i lugn och ro.
Dock däcka Ellicka där och vi beslutade att dom kommer och lämnar henne imorgon
(idag) innan dom ska till jobbet. Jätteskönt tyckte jag & M, ännu en kväll att få varva ner.
Vi drog in tvn i sovrumemt, kolla One tree hill och sedan stängde vi av för att somna.
M däcka natrligtvis på en gång medans jag låg i timmar i mörket och inte kunde somna.

Så nu sitter jag här. Fick nog att ligga där inne ensam. Har ångest, vet att Ellicka kommer
om 1½ timma och jag har inte sovit något. Idag ska vi till BVC + handla så de går inte att
lata sig. Vet inte ritkigt hur jag ska klara denna dagen, men jag måste. Bara att bita ihop
och föröska att hålla mig go & glá.

Saknar Ellicka, men saknar inte att känns mig piss och känns mig som världens kassaste
morsa på hela jorden. Tycker synd om Ellicka ibland som fick mig till mamma.

Vi som alltid egenltligen haft världens snällaste bebis ska väl inte klaga. Men nu har hon
gjort en omvandling och blivit djävulen själv. Skriker hela tiden, bits och slåss. Och total
vägrar att sova, ska vara uppe dygnet runt. Detta är hemskt. Jag & M är småirriterade och
trötta hela tiden. Huvudet känns seriöst som köttfärs. Att alltid ha Ellicka ryckandes i
benen och skrikandes brevid är en plåga. Och att aldrig få sova ordentligt är hemskt!
Klockan kommer snart vara 5 på morgonen och jag går och undrar när de lilla monstret
har tänkt sig att gå med på att sova. Allt är verkligen skitjobbigt nu och man är seriöst
ledsen nästan hela tiden. Inte så man gråter, bara ledsen innombords över hur situat-
ionen är.

De är synd att de inte finns babyläger. Så man kunde skicka iväg sin söta unge till några
riktiga proffs på småbarn, så kunde man få vila ut och bara inte höra skrik under en helg
Får chans att sakna henne enmassa, så då skulle de inte vara lika jobbigt när hon väl
kom tillbaka. Iaf inte de första perioderna.

Man får sådan ångest när man pratar med andra och läser i andra bloggar. Deras ungar
somnar om man bara lägger dom i sängen, eller ger dom en flaska. Sedan sover dom
näst intill en hel natt och pigga och glada dagen därpå. Ellicka total vägra sova mer än
en timma/några få timmar.  Hon är ofta gnällig över de ena och det andra.

Jag håller på att tappa förståndet helt. Jag håller på att bli galen. Hur fan ska man orka?


Liten plutt hos farmor. Minns inte hur gammal hon var här. Kan väl varit 2 månader kanske.

Planen är att åka ner till Varberg om 30 minuter för att aktivera Ellicka och träffa på M's
halvförkylda mamma + man.
Planen var att gå upp tidigt. M skulle ta med Ellicka till Gurra & Malle och spela lite "hopp"-
spel, medans jag skulle kunna få varva ner hemma en stund + städa. Sedan så skulle vi
åka ner till Varberg. Men de blir ju aldrig som man tänkt sigt.
För jag vakna ju inte när M vaknade, och när jag & Ellicka väl vaknade blev de stressigt
för Gurra stod i dörren, ingen(förutom Gurra) var påklädd och Ellicka kissa ner sig.
Så de blev an snabb badning av Skruttan och sedan åkte dom iväg. Men då vart klockan
redan så mycket att jag stress duschade och sedan plattat hår i eldfart. Så nu ska jag
försöka mätta magen med en koppe te innan M, Ellicka, Gurra & Malle står utanför med
bilen och väntar på att få åka.

Jag känner mig personligen helt ur balans. Min kropp är näst intill på gränsen att kolapsa.
Mitt hjärta har slagit extra mycket dubbelslag de senaste dagarna och så har jag haft ont
kring hjärtar. Dock vet jag av erfarenhet att de inte är hjärtat, utan är magen som gör ont,
och eftersom magen sitter nära hjärtat får man panik och allt blir 1000 gånger värre.
Men eftersom vi har en del hjärt&kärlproblem i släkten så blir man ju lite nervös och går
och funderar på om man kommer stå levande innan man fyller 20. Men då är jag bara en
väldans massa larvig. Jag är ganska ofta larvigt.

Jag får intala mig själv en massa gånger:
"Du är en frisk tonårsmorsa till världens bästa unge och du kommer leva ett långt och
lyckligt liv med Markus och Ellicka."
Något som rabblats i huvudet ett antal gånger de senaste nätterna när jag fått en hjärt-
attack. Även fast jag aldrig fått det.

Te nu, sedan bil och träffa Maria & Anders. Sedan hem, städa och få pluttan att sova. Sedan
kanske de blir lite Wow eller Beverly Hills, eller sova. Beror helt på hur trött och hur många
hjärtattacker jag får idag.

Crazykid! Hon vägrar sova. Men Gurras bil gör underverk, och till och med en galen Ellicka
somnar in som en slagen hjälte. Nu hoppas vi bara att de håller i sig för inatt, så fröken
inte vaknar om någon halvtimma igen för att leka karnival.

Idag har vi varit hemma hos Pirre & Ak och träffats deras son Hugo. Ellicka var nog mer
intresserad av Hugo, än vad han var av henne. Han brände omkring i lägenheten. Han hade
precis lärt sig gå. Så duktigt han var. Fick han hålla i bordet sprang han banemig runt jätte-
snabbt. Ellicka satt mest och pilla/åt på en blädderbok, de var inte förens en stund innan vi
skulle åka som hon bröjade krypa omkring i lägenheten lite. Pilla på ett par skor och tog en
sväng ut i hallen.

Efter vi varit där så drog vi och handla lite. För idag nalkas de middag hemma hos Gurra &
Malle igen. Gurra laga fläskfilé, klyftpotatis och bearniessås(stava? Att de ska vara svårt att
stava till något så gott). Ellicka satt och bet i soffan medans vi andra käka och kollade på
Let's Dance.

Imorgon tror jag att vi alla ska ner till Varberg en stund och hälsa på Ellickas farmor. Ta oss
en liten promenix där nere. Vi måste aktiverar Ellicka så mycket som möjligt, så att hon inte
vill vara vaken 23h om dygnet. För snart får jag en hjärtattack av allt stress.

Dåligt uppdatering, men allt är stressigt och trött hemma hos oss. Ellicka vill inte äta och
vill heller inte sova. Hon är inte trött & hängig, utan vill egentligen bara dygna varje dag
hela veckan lång. Har jag inte redan magsår kommer jag snart ha det.

Nu vakna Ellicka efter 2½ timmars sömn och tänker minsann inte somna om. Vi som är
vråltrötta redan, båda har suttit och nickat till. Skitockså! Hon lär väl vilja vara uppe hela
natten lång.

Skrik, spark, bråk. Ja, Ellicka var så jäkla trött när jag skulle föröska få henne att somna för
en timme sedan. Vågade inte amma henne idag, eftersom jag drack igår. Jag vill ju helst
vara på säkra sidan.  Hon var så trött, men ville varken vara vaken eller somna. Hon somna
3 gånger i min famn, och varje gång jag la ner henne vakna hon och blev helt förstörd.
Skrek så hon var illröd och så såg hon ut som hon skulle dö. Tillslut orka jag inte ta upp
henne igen, och vakna lite i sovrummet och visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till. Vill
inte att hon ska skrika sig tills sömns, men vill ju inte heller att hon ska sova i min famn
hela natten heller. Ellicka måste varit hel slut för hon somna själv i sängen när jag vakna
 fram & tillbaka. Hon snyfta och smågrät i sömnen och jag hade(har) jätteångest. Känner
mig verkligen som en jättedum mamma.

Igår var vi och käka hemma hos pappa & Eva. Fick jättegod mat. Falsk plankstek med
boccoli och grillade(?) tomater. Tråkigt nog skulle Ellicka vara grinig och halvgnälla genom
hela måltiden. Efter maten beslutade pappa & Eva att dom skulle kidnappa Ellicka över
natten, så vips var vi barnlediga.
Då beslutade vi att gå hem till Gurra & Malle och umgås lite. Micke, Emma, Emil & Jalle
kom även dit. Dock höll sig jag, Malle & Emma i köket nästan hela kvällen, men trevligt
var de allt ändå. 

Idag har de varit en seeeeg dag. Och nu ska jag snart avsluta denna dagen. Har vi tur
sover Ellie för natten, annars har vi ett sjuhelvetes krig inatt. Om hon sover för kvällen så
blir de nog lite Wow och snart sängen. Är så trött.

Här sitter jag med dagens, nästan veckan första kopp te. Försöker slappna av för en
sekund. Men verkar inte riktigt som Ellicka kommer tillåta detta. Hon står redan vid min
sida och små gnyr då och då. Men ännu är vissa saker intressantare än att vara i mors
famn.

M har haft fullt upp hela dagen. Han gick ganska snart efter vi gick upp i förmiddags.
(Ja skäms på oss som sover för länge, men de är för Ellicka håller oss vakna hela
nätterna!) M skulle först till arbetsförmedlingen, vidare till Soc och sedan träffa hans
barndomskamrat Emil. Sedan skulle dom + Gurra gå och simma/träna. Egentligen
ville jag inte att M skulle gå någonstans idag alls, för jag var så sjukt grinig och trött,
men vad ska jag säga? "Nej du får inte träffa din vän som bara är hemma i Sverige
för några dagara, och träna är ohälsosamt!"
Jag har föröskt hålla mig vaken genom att dansa fult och sjunga högt till Morrissey.
Städat lite lätt och diskat all disk och jag även gjort. Sedan busade jag och Ellicka med
hennes jättenalle i sängen en stund. Hon gillar att morra tillbaka.

Påtal om tal om att vara häslosam tycker jag de nog egentligen är ganska bra att M
börjat simma lite. För våran ohälsosammalivstil kommer döda oss ungt annars.
Jag är ingen ängel när de kommer till matvanor. Jag äter gärna upp en chockladkaka,
dricker någon jättemugg med oboy, eller kanske tar något macka med jordnötssmör
där och tar något chips(som jag inte ens gillar!) ibland. Och nu under vinterledigheten
har de blivit värre. Blivit för tok mycket Pepsi för oss och ätit massa fet, men god mat
med Gurra & Malle.
Och eftersom vi börjat umgås mer med dom har M börjat röka mer och tagit upp sitt
snus igen. Nikotinfritt, men ändå, helt onödigt. Men eftersom att han röker, och inte jag
gör de, tycker jag att han är mer ohälsosam, och jag vill inte att M ska gå och dö. Aldrig.

Nu ska jag gå och leka med Ellicka. Som jag kanske borde oroa mig över. Ungen vill
inte äta något, förutom papper, men de tillåter jag naturligtvis inte. Jag har serverat 3
mål idag, inget av dom har glidit ner. Bara någon enstaka sked. Vattendricker hon ju,
så jag får väl föröska se de positivt ändå. Hon är ju pigg och bränner omrking som en
formel 1 bil i hela lägenheten. Krockar med gåstolen i något skåp eller vägg då och då.
Men lika glad är hon för det. Och varje liten sak SKA hon ha tag på. Ser något på
vardagasrumsbordet, då står hon på tårna och sträcker sig allt vad hon kan.  Något
annat hon insett är skitkul är att smyga fram till kökslådorna och dra ut dom och föröska
riva ut att som ligger där i. Och hon vet att hon gör fel, för hon skrattar så hon tjuter när
hon ser att vi upptäckt henne. Samma sak när hon krypit fram till Gamecubet, hon blir
alldeles till sig när hon inser att vi insett att hon är på förbjuden mark. Då sprattlar hon
med benen och skriker så ljust och högt att man får ont i öronen. Kul att man kan vara
så lättroad. Jobbigt dock att behöva springa efter henne.


Tagen på bar gärning!

Lady Gaga.

Ja just de, leka med fröken Ellicka var det. Hejs!

Jobbiga jävla skitdag. Allt är bara satans jävla skit. Är bara jätteledsen och kan inte sluta
gråta. Orkar inte stressa, orkar inte få panik, orkar inte blir arg & ledsen.
Jag som skulle iväg och träffa farfar & farmor för första gången sedan Ellicka föddes,
men icke. Och farfar som fyller 81 i dag. Fyfan vad allt kan bli kaos och skit.
Jag känner mig väldigt väldigt liten och ovärd idag.

Dubbelrumpa. De är vad de känns att jag släpar på. 4 skinkor som sladdrar och dallrar
när jag går framtåt. Visst har jag nått ner till min normalvikt, men fettet och all slapp hud
finns fortfarande kvar. Kanske börjar de bli dags för lite träning, faktiskt ta tag i något.
Jag orkar inte gå upp i vikt och skulle gärna vilja få på mig ett par jeans i min rätta size.
Just nu är de en plåga. Jag önskar att rumpan ska se mindre ut i mjukisbyxor, men
de blir nästan bara värre. Allt jag ser när jag passerar hallspeglen är mina giganstiska
stockar till lår, som bär upp 4 rejäla daller skinor, förklätt med grisrosa brallor. Läckert.

Idag fick jag min normalatur. Jag har en hårstrås-curse. Ungefär varannan gång(ibland
oftare) får jag hårstår i köpt mat. Donkan, pizzerior, sallader på cafér etc.
Idag hade M haft turen att köpa mig sig käk från Burger King. De första jag ser när jag
vrålhungring vekligar upp hamburgarpappret är ett långt mörkt halvlockigt hårstrå som
krullar sig ut ur min hamburgare. Var inte mer och göra än slänga hamburgaren. Jag
snylta de sista på M's burgare och käka pommes & chockladmilskahe till kvällsmat
istället. Nyttigt. Jävla Burger King.

Ellicka, våran sötaste unge är de synd om. Stackars har ärvt mina barnstarmar och kan
knappt bajsa något alls. Hon blir förstoppad hela tiden. Extra vatten/ammning och katrin-
plommopuré hjälper inte direkt. Och de känns jobbigt att man måste trycka i stackarn
en burk katrinplommonburk om dagen för att de ska komma 1 jättelast med bajs 1 gång
i veckan. Blir att ringa BVC de första jag gör på måndag. Lactolos har sköterskan snackat
om som en sista utväg. Känns kiligt, men de är jobbigt att se stackarn förstoppad.
Senaste dagarna har hon börjat småspy med. Dock äter och dricker hon ju, och lyckades
bajsa en halvstor klick idag. Så jag hoppas att hon släpper ett rejält bajståg i blöjan imorrn.
Söta Ellicka.

Nu ska jag sova, skulle sovit för timmar sedan. Min tur att ta Ellicka imorgon. Men är, tro
de eller ej, fortfarande pigg. har ändå varit trött hela dagen, men framåt kvällskvisten när
jag & Malle satt och kolla på Gilmore girls piggna jag till. Antagligen för all avslagen Pepsi
eller för dom goda chockladerna Malle bakat åt oss. Eller för jag går på kroppens sista
energi. Ett mysterium, men nu vill jag sova. Orka vara pigg när klockan nästan är halv 4.

Måste även tycka till om att de är synd att TBC(Wow expantion) gått åt waste. TBC, iaf de
jag såg var så bra. WotLK är jobbigt. Man saknar TBC miljöer etc. WotLK skulle kommit
före TBC. Eller så får dom öppna en pre TBC server, där skulle jag vilja spela.

Godnatt!

Året 2008 var ett år som gott otroligt snabbt!
Jag firade in 12 slaget från 31 Dec 2007 till 1 Jan 2008 på gårdsplanen utanför vårat gamla
hus. M, Micke, Emma & Jalle stod och rökte sina ciggaretter, vi sa gott nytt år och sedan
gick alla in igen. Spelade Nintendo Wii, gick hem näst intill nyktra ganska tidigt. Vi gick och
la oss, jag med en ganska stor mage. Då man fortfarande inte visste att de var Ellicka som
låg där inne, utan de var med Skrutten.


I Januari fyllde min farfar 80. Och hade ett stortkalas med konstig(med god) mat och en
massa gammalt folk som gjort och hade en massa udda kontakter med min farfar.
Vi införskaffade en vagn och jag, egentligen dumt nog, tog upp min Wow spelande och
har inte slutats sedan dess.

Februari var inte direkt någon händelserik månad. Alla dagar flöt mest ihop, och man gick
med en konstant växande mage och bara väntade på att Skrutten skulle komma ut.


Mars var månaden då M fyllde 23 år! Bebis magen växte sig större och de var så nära att
man knappt kunde bärga sig. Allt gick seriöst ut på att baka, mysa, se på Two and a half
men, gå till Barnmorskan för kolla värden & dylikt. Man var jättetjock, gick som en pingvin
och  behövde kissa 24ggr på en natt. De värsta var att man själv inte kunde komma upp
ur sängen alltid, utan man fick väcka M så han fick hjälpa till att trycka på eller vrida. Och
varje gång Skrutten vände på sig trodde jag att varenda revben och organ pajjade.

April var en sjuk händelserik månad! De första veckorna gick man mest, eller rättare sagt
man satt mest och bara väntade. Vi lanade med Micke & Emma. Spelade vårat Wow, käka
tacos & thaimat och mina +kilon hade stigit till 25kg! Jag var tung, bristningarna kom och
ingen bebis tittade ut. Jag gick en väääldigt lång vecka över tiden. Men så en natt, precis
efter midnatt den 25 April så satt jag & M, som vanlgit då, och spelade sent. Sedan vid 2 när
vi väl ramlade i säng så låg jag & kollade på Scrubs, kände mig konstig och kunde inte somna.
Helt plötsligt började värkarna och jag fatta ingeting. Jag klockade dom och fattade då att de
var värkar. Var mest en orolig natt, försökte sova. Men de gick såklart inte.  Försökte väcka
M och berätta, man han var trött och fatta inte. Och på morgonen ringde vi till förlossningen
och dom tyckte att vi skulle åka upp för undersökning. Efter 2 undersökningar så fick vet
svaret, vattnet har gått och ni åker inte härifrån förens ni är föräldrar!
Ett antal timmar senare, men mycket blod, svett & tårar så kom Skrutten ut. Ingen snopp
fanns och hon fick namnet Ellicka. De är bland de sjukaste men ändå häftigaste jag varit med
om. Går inte beskriva hur stort de är att bli mamma, bara något man måste uppleve själv.
Den 25 April 2008 klockan 18:18 föddes hon. Och vägde 3350g och var 48cm lång.
Vi stannade en nervös vecka på BB, och allt gick jättebra. Jag grät hela tiden pga av alla
hormoner och allt kändes nytt och jätteläskigt. Men allt gick ju bra tillslut iaf!



Maj var mest en vädligt jobbig månad. Allt var nytt och jobbigt med Ellicka. Hon var så liten
och lätt och man var så skrajj hela tiden. Amningen fungerade jättedåligt, även fast hon gick
uppe enmassa. Men jag var mest låst hemma, och de tog mycket planerande att ens få
chansen att komma någonstans.

Så liten!

I Juni blev Ellicka 2 månader. Dom månaderna gick supersnabbt!
Eva's dotter Therese fyllde 30 på Midsommarafton. Så de firades nere i Varberg. Så jag,
M & Ellicka bodde hemma hos M's mor och hans moste+barn fick träffa Ellicka för första
gången. Skönt med liten ombytte, men jobbigt när de var så varmkallt överallt hela tiden.
De var ingen riktigt sommar, iaf inte vädret!



Juli blev sista månaden i våran gamla lägenhet på Tiljans Backe. Ellicka blev hela 3
månader. Inget speciellt hände egentligen. Vi har inget vidare händelserikt spel. Man mes
var förälder och världens sötaste tjej!


Augusti var månaden vi flyttade in i våran nuvarande lägenhet på Göta. Mysigt men väldigt
varmt på sommaren. Öppna alla fönster och fläkt men de är ändå rena bastun.
Jag fyllde 19 den 5 Augusti och vandra in på de sista året som tonåring. känner mig dock inte
äldre för de, kommer alltid förbli Anna.
Den 9 Augusti fick Ellicka sina 2 första tänder, något som hon var lite ledsen över en natt.
Annars var allt lugna puckar!

September började vi låta Ellicka(som blev hela 5 månader då) sova i sin egna säng.
De funka bra till och från, men sov oftast mest i våran säng. Vi levde utan internet under mer
än 7 veckor, så jag har inte dirket någon uppdatering i bloggen vad som hände. Och mitt
minne är inte de bästa!



I Oktober slappa vi mest också. Bakade muffins ibland. Gick promenader i regnet. Ellicka
var en glad bebis och bröja leka mer självständigt så jag & M fick armarna fria några sekunder.


November var en månad de det hände lite saker. Dels roliga och dels mindre roliga.
Ellicka ramla ur sängen och blödde ur munnen. Ambulansen kom och konstaterade att allt
var OK, men gud så rädd jag var då!
Wotlk släpptes, något som jag fortfarande inte vet om jag uppskattar eller ej. Inte spelat så
mycket faktiskt. Är inte ens 80 än.
Ellicka sov även borta för första gången själv. Hon var ute hos sin moster och blev busad
med och allt verkade ha gått jättebra. Förutom att bustjejen vaknat vid 3 och inte somnat om
förens klockan 7 på morgonen. Förstår att syrran vart trött då.


I December har de varit lite mer fart. Jag och M täntke separera, men som tur blev de aldrig
så. Vet inte vad jag tagit mig till utan M, älskar honom så sjukt mycket!
Vi har varit nere i Varberg 2 gånger hos M's mor och hennes man Anders och blivit rejält
bortskämda. Fått sovmorgon och underbar mat och bara fått vara Anna & Markus för en
stund. Vi har även börjat spendera mycket tid med Gurra & Malle, något som iaf jag tycker
är trevligt. Kan nästan säga säkert M gillar de med, eftersom jag annars är så jäkla anti-
människor.
Jag & Ellicka firade jul hemma i Borås, medans M fira i Varberg. Dock var vi hela familjen
i Varberg dagen innan jul, så på julaftonsmorgon kom mina bröder och körde hem mig &
Ellicka till Borås. Så då blev de Jullunch hos far & Eva och Ellicka fick en massa paket. Jag
fick nya converse, för de tyckte dom att de var dags. Och jag håller nog med om detta.
Nyårsafton firade vi hemma hos Micke & Emma. Första gången på 1½ år jag dog mig något
med alkohol i. Ellicka sov hemma hos min pappa & Eva och allt hade gått jättebra. Ungen
hade sovit hela natten och varit sten lugn. Kändes jätteskönt.
Tråkgit att inte vara med Ellicka, men kul att bara få vara jag & M på nyårsafton.

2008 var ett år som jag aldrig kommer glömma, för att vi fick världens bästa dotter som man
älskar så sjukt mycket. Även fast de är väldigt vädligt jobbigt ibland.
Men ändå ångrar jag ingeting!