Nu är det svårt igen.

Datum:2009-02-16 Tid:22:17:45
Ibland är saker jobbiga. Dagar börjar förjävligt och slutar likadanat. Idag har de varit en
sådan dag. Allt är bara skit, jobbigt och ledset.

Just nu sitter jag hemma och far & Eva. Detta är första natten jag kommer spendera här
sedan jag bodde hemma våren 2006. De känns konstigt att vara hemma i sitt gamla hem
när de inte längre är sit hem. Man tassar omrking och vet inte riktigt vad man ska göra.
Ellicka har blivit kidnappad av far & Eva som nattar henne, de är förvisso gött att slappa
men känns konstigt. Jag har inte heller något att göra. Så tro de eller ej, jag ska sedan
lägga mig ensam och läsa mig en bok.

Just nu har jag & M de knakigt och vet inte riktigt hur de kommer bli. Hur mycket jag än
älskar M så verkar de, som även han påpekar, inte fungera mellan oss.
Vi är nog för olika och vill helt olika saker. Vi var inte redo för att vara en familj.
Jag är för ung och egoistisk och har fortfarande inte riktigt lärt mig hur man löser
problem och hur man hantera konfilkter. Jag pallar knappt att tahand om mig och har
väldigt svårt att vårda ett förhållande.

Tyvär har jag ju satt mig själv i en sits jag inte kan ändra mig från. Jag är låst som
mamma i hela mitt liv och för iaf 18 år till kommer jag behöva beskydda och göra allt
för min dotter. Inte för jag ångrar henne, men just i sådana här situationer blir så väl-
digt mer komplicerat. Man måste sätta Ellicka i första hand och får inte vara egoistisk.
Känner mig så hemskt, men de hade varit så mycket lättare utan Ellicka nu. Men är
så jävla glad att jag har henne. Men är vädligt orolig över hur det blir framöver.

Någon dag nu här nära ska jag & M ta ett rejält snack och verkligen lösa hur allt ska
bli. De är verkligen skit jobbigt. Jag älskar M så otorligt mycket, har aldrig kännt såhär
för en person förut, men jag har verkligen lust att bara kasta en kastrull i huvudet på
honom och bara dra.

Fyfan för all ovishet, fyfan för att jag är en egoiskt. Fyfan för att jag är omogen.
Seriöst fyfan för mig. Ska jag aldrig lära mig? Ska jag aldrig sluta vara själviskt? Ska
jag aldrig lära mig att disskutera? Ska jag någonsin kunna leva i ett förhållande?

Kommentarer
Postat av: Emelie

gullunge.

jag finns här som din stöttpelare och axel som på gamla goa dar. puss & kram!

2009-02-17 @ 13:20:49
URL: http://popkatt.blogg.se/
Postat av: Johanna Torsten

Jag som själv är skilsmässobarn (för att ta ut svängen av att föräldrarna går isär oavsett deras typ av förhållande) kan säga att nu i efterhand så är jag lycklig över att mina föräldrar gick isär (jag var 6 år och då är man ändå väldigt medveten om bråk, tjat och tråkigheter fast ändå också om allt det bra och det faktum att alla andras mammor och pappor bodde tillsammans). Det finns ingen anledning att tänka på att man ska till varje pris försöka "hålla ihop för barnens skull" för det kan slå hårdare mot barnet att de känner att föräldrarna har en negativ spänning mellan sig! självklart tycker jag att man ska prova att försöka lösa allt vi samtal med varandra ensamma men kanske också just eftersom ni har ellicka att gå och prata med en helt utomstående person! Man är inte misslyckad för att man pratar med psykolog eller rådgivare! Det viktigaste är att ni alla mår bra, jag tror att det kommer att hjälpa ellicka oerhört. Man tänker kanske inte alltid på det men de känner ALLT! även om de inte kan uttrycka sig på annat sätt än gråt och trots! Med tanke på ert liv och bekymmer mellan er så kan jag också tänka mig att hon har oregelbundna tider i sitt liv, börja med att strukturera upp eran vardag och ellickas vardag. Kanske minskar också spänningen mellan er om ellicka mår bra?! Ta hand om dig!! kram

2009-02-17 @ 22:14:54
Postat av: J ' - mamma till Julia

Söta, rara Anna, du är jättebra och förhållanden har sina uppochnedgångar. Du vet att jag alltid finns om du behöver prata eller om du behöver stöd. Jag vet hur det är. Jag valde att inte ta tillbaks Linus och kan känna att jag med vill kasta en kastrull i huvudet på honom och springa därifrån. Även om det känns tufft nu så blir det bättre, det är nu du måste vara egoistisk och tänka på vad som är bäst för DIG. För om inte du mår bra så mår inte ellicka bra heller. Ibland mår ett barn bättre av att ha separerade föräldrar glöm int det. Du är en fantastisk mamma och ELlicka kan vara världens lyckligaste fina lilla tjej som har dig.



Ta hand om er nu & tänk på dig själv. :)

2009-02-17 @ 23:24:58
URL: http://wigren89.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0