Jag vet inte om de är dags att skriva ett sista kaptiel här. Att faktiskt säga på riktigt att
de är dags att sluta med detta. De är ju inte ofta jag bloggar, utan de kommer perioder
då jag känner att jag måste skriva av mig. Men de kommer mer sällan och sällan nu
än förr.. vilket för mig är skönt. Jag har annat att tänka och lägga min tid och energi på
än att sitta här och nysta upp de ena efter de andra.

Jag vet inte om jag kanske skulle mår bättre att lämna denna bloggen bakom mig, och
om skrivbehovet kommer igen, börja skriva i en riktigt dagbok, alternativ en ny låst blogg.

Jag är helt övertygad över att jagf funnit min lyckliga väg i livet, och behovet att gnaga
på alla gamla ben och bli påmind om de, vill jag inte ha med mig. Inte på det sätter iaf.
Jag känner mig tryggare som person. Jag vet vem jag varit, och jag har en idé vart jag
vill komma.

Klockan är mycket och jag babblar antaligen mest på. Ska klunka min sista klunk te,
lyssna klart på Morrissyes Michaels Bones och sedan lägga mig ner för se ett avsnitt QI.

Men jag tror för mig, att de bästa är att släppa helt om fikasugen och inte grubbla så
mycket över allt i livet. Utan bara vara så furktansvärt glad och lycklig för den jag är,
för vilka människor jag har omrking mig och vilken underbar, underbar dotter jag har.

Tack & Hej från Anna!