Vad vet jag om kärlek?

Datum:2010-10-13 Tid:17:01:27
Brainfreeze. Men nej, jag har inte hällt i mig ett glas cola snabbt, eller ätit läskigt
mängder av glass. Nej nej, detta är inget sådant. Utan de är bara min gamla vän
hjärnna som sviker mig igen. Trotts 21 år tillsammans, så verkar han inte vilja ställa
upp alla dagar, som jag önskar att han skulle. (Nej tack till att jag är sexistisk och
använder ordet han till min kvinnohjärna. Om jag vill han min hjärna ska vara en han
och heta Sune, så ska ni strunta i det.)

Jag har tre skolarbeten som har deadline på fredag. Och jag har naturligvis inte
börjat på något av dem. Eller, jag har börjat föröska, men sedan suttit där, precis
som nu och bara stirrar. Undrar när mina hjärna ska koppla ihop menigar, få ur sig
ord som som rinner ner i mina fingar. Men icke.

Svenska A arbetet är de stora problemet. Jag ska skriva en debattartikel om kärlek.
I uppgiften jag fick skickat till mig av min lärare, så var de kanske tjugofem olika
punkter och meningar om kärlek. I alla dess färger och former. Och jag ska kanske
anävända mig om tre av dessa, men lyfta upp speciellt en av dessa tre.

Mina kära vän Thailand var här för ett par dagar sedan och hade en briliant idé,
att vi kan ju sitta och disskutera igenom dessa punkterna. Så kanske du får lite mer
idér och så kanske skrivkrampen släpper lite. Visst visst, tyckte jag. Det låter skitbra!
Det var de också. Det var jättekul och intressant. Men att vi satt i 6 timmar och inte
ens kom igenom alla punkterna, är fan otorligt. Där satt vi och spånade vidare på
allt möjligt. Och undrade lite efter någon timma, att varför vi inte bandade detta
fenomen, eftersom vi själva vaknade upp ur våran diskutionskoma och undrade hur
i helvete kom vi in på det här, gällade denna punkten?

Kärlek är ju iofs något som man inte kan förneka, de finns överallt och ingetstans.
Den dyker gärna upp på ovälkomma tillfällen. Sedan när du söker den, finns den
ingetstans. Ganska givna saker, big news flash there!

Men de är ändå ganska sjukt hur mycket om kärlek som faktiskt existerar. Att de
växlar så mycket från person till person. Vissa saker tyckte jag och Thailand precis
samma sak om, men ibland var de punkter hon spann iväg på ett spår som jag aldrig
skulla kunna lukta mig till.  Kärlek är ju överallt. Nästan allt kan du reltatera till antingen
kärlek eller hat, eftersom de är två såpass starka känslor.

Dock vill jag påpeka att jag inte förösker gå crazy här som lärarinnan i Donnie Darko,
som förösker printa in i sina elevers hjärnor att allt i livet går ut på Fear vs Love.

Donnie Darko har rätt. "Things aren't that simple."

Några av punkterna jag fick på min uppgift var frågor som Vad är kärlek? Vad är de
för skillnad på kärlek och förälskelse? Varför blir man kär i en viss person eller en
personlighetstyp? Är kärlek universell eller samma i alla länder? Vad innebär det att
älska någon? Är de skillnad på kärlek mellan unga och vuxna? Mellan syskon? Till
sina barn eller föräldrar?
Detta var bara några av punkterna. Alla var väldigt intressanta att disskutera, men
att nu sitta här och veta att jag måste, på två dagar, lyckas skriva om det. Det är
en annan femma.

Vad vet jag om kärlek? Jag tror att den synen jag har för kärlek är nu inte riktigt
som den ska. Jag känner bara hur jag börjar vrida och vända på mig, de riktigt kliar
i ryggmärgen på mig. Det är ett känsligt ämne, som ska skrivas ner till ett skolarbete.
Jag måste förösöka formulera mig korrekt och bra. Jag vill heller inte öppna upp mig
för mycket för en man som sitter uppe i Umeå, som aldrig träffat mig och kanske
missuppfattar allting. Detta är en riktigt ångestframkallande skrivuppgift.

Jag älskar Ellicka. Det går inte ens att beskriva i ord. Men annars gällande kärlek &
förälskeler är jag lost. Det skrämmer mig och jag undviker det. Jag vill tror på evig
kärlek, som hos svanar. Men jag vet att kärlek beror på hormoner. Du ser någon,
och du blir attraherad. Dina hormoner sätter igång. Man blir förälskad, och hjärtat
slår snabbare, man rodnar och vet inte riktigt vad man ska säga och göra kring
personen. Sedan blir man kär, och finner en trygghet. Man växer ihop som partner,
men de där lyckliga och pirriga har för längesedan flygit sin kos. Vi är djur som allt
annat, och uppbyggda på celler, och det är inget övernaturligt med kärlek då.
Eller är det?

Vad vet jag egentligen om kärlek? Jag kanske har en väldigt massa tankar och tror
på ett visst sätt, gällande vissa saker angående kärlek. Men vad vet jag egentligen?
Just nu känns de som ingeting. Fortfarande brainfreeze. En sekund passerar. En
minut. Snart yttligare en dag är förbi. Stirrandes och med lite lätt andnöd ser jag
hur datumet för deadlinen närmare sig. Men hur ska jag kunna skriva om något
sådant, när jag inte ens egentligen vet vad de är jag ska skriva om? Snälla någon,
berätta. Vad är kärlek?

Kommentarer
Postat av: Emma



anna panna <3 ingen kan väl berätta för dig vad kärlek är, det är ju något som du måste känna efter själv. kärlek är olika för alla. många undrar hur jag & micke kan vara ihop än, men jag vaknar på morgonen och ser på han och maaaassa fjärilar i magen ^^ kärlek bara smyger på en, du tänker på personen hela tiden, det är jobbigt att vara ifrån varandra men underbart när man ses igen. kärlek är livet, du älskar & hatar varje dag. varför? det bara är så. utan kärlek till något finns ingen mening att leva!



älskar dig, som en söt, knasig och otroligt energisk vän <3



kämpa på Anna, you can do it! :)

2010-10-13 @ 17:29:09
Postat av: Caroline

Jag tycker att du kan använda denna som artikel, Anna.

2010-10-13 @ 17:55:48
Postat av: Jenny

Jag håller med föregående talare. Använd denna. Super bra ju! Kram

2010-10-13 @ 18:34:07
Postat av: Robban

Kärlek är att våga tro på en annan person.

Att våga dela med sig av sig själv

Att lämna ut sig

Att tro på en framtid tillsammans.

Att respektera den där andra människan

Vilja den väl

Vilja tackla världen för att stå vid den där andra personens sida.

Att kanske offra något för att den där andra skall må bra.

Att vara ett stöd.

Att dela mål.

Att vad som än händer lita på att oavsett så finns tryggheten när jag är vid min älskades sida.



Kärlek är allt.



Tyvärr så räcker det inte att en person känner det.

Däför är det sista gången jag läser den här bloggen.

Du är en fatastisk människa Anna.

En dag förstår du det.

Då är du mogen att ge till någon annan.

Då kommer ditt liv att bli så bra som du förtjänar.

Jag önskar dig allt gott

R

2010-10-13 @ 22:02:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0