De här med strumpor, vad är deras deal? De är fan svårare att behålla ett par strumpor ihop
än ett stycke tonårskärlek. Jag har nog nästan aldrig klarat av att ha några par strumpor till-
sammans tills döden skiljer dem åt. Utan de har snarare varit jag har använt dem och släng,
tappat, gömt eller glömt dem någonstans. Jag är en ritkigt strumpoptimist, fyfan för mig!

Jag vet inte hur många gånger jag köpt strumpor i mitt liv. Köpt paket efter paket, tubsockar,
som finare med roliga mönster, elle låga strumpor, knästrumpor, tunna fina vita som skulle
matcha mina feta bleka ben så bra. Men varje gång jag köpt de där stumppacket och riktigt
nöjd lagt ner de i min låda så har mitt rätta jag sakta vandrat fram. Dock har mina tusen löften
jag lovat mig själv att "Denna gången ska jag sätta ihop dom igen och slänga direkt i tvätten
efter jag använt dom, så slipper dom förvsinna" aldrig fungerat.
Och hur många gånger tror ni de där faktiskt hänt?  Jag kan nog nästan räkna alla dessa
tillfällen på en hand...

Och påtal om strumpor måste jag erkänna att jag även, i alla tider haft en bestånde problem
med strumpbyxor. Dessa har jag dock lyckats behålla i ur och skur, och de är de som varit
mitt stora problem. För jag har använt dom en gång och förstört dom på direkten. Gett mina
stakars nylonstrumpbyxor stora revor och maskar, och efter några veckor kan man knappt ur-
skilja vad de ska vara för färg. Utan jag hade mest slängt på mig alla stackars trasor jag har
liggandes i en fotölj hemma och folk tittade lite konstigt på mig på bussen. Men vafan,
hellre trassliga ben än mina vite ben.

Bilden är stulen, elakt av mig!


Men för 2 jular sedan när jag var gravid fick jag världens bästa julklapp av min pappa. En
fin liten låda med ett antal olika par strumpor i olika färger. Eller, olika & olika, alla par strumpor
skiftade i rött eller grönt. Perfekt, två färger jag älskar och så fina mönster, detta kunde ju inte
bli bättre! Denna låda sparade jag, och vårdade mina strumpor jätteväl. De är nog de enda par
strumpor jag beskyddat med livet. Om M hade fått för sig att låna ett par vände jag hellre på
hela lägenheten för att finna ett par av "hans" strumpor än låta han gå iväg och töja ut mina
fina sockar.

Mitt lådsystem i garderoben höll perfekt tills Ellicka föddes. Då flög allt vett och de lilla lilla
gnista ordning jag hade i mig ut genom fönstret, och alla dessa par sockar flög sakta men
säkert efter. Något par fick hål vid stortån, och ligger nu på sin dödsbädd i en byrå. Ett annat
har jag glömt någonstans. Och resten ligger lite här var, och några finns inte alls kvar. Men jag
mixtrar och matchar så gott jag kan, hellre 2 ojämna stumpor av mina favoritsockar än ett par
likadan färgade intersport-strumpor.

De allra sista paret ur mina fina socklåda jag fick av pappa dog i lördags. Eller, dom var egen-
tligen redan döda, de var inte förens Malla skällde smått på mig som jag insåg hur de faktiskt
egentligen låg till, och fick säga åt mig själv att "Anna, de är dags att låta dem vila ifred nu".
I lördags så hade jag trampat i vatten inne i stugan och tyckte de var kallt att gå omrking med
blöta sockar. Så jag drog av mig mina fina röda trasor och försökte platta dem torra med platt-
tången när Malla undra vad fan jag pysslade med. Där stod jag med två blöta röda tygtrasor
och drog dem igenom min platttång så de rykte och odören av gammal sko spred sig.
Jag kunde nästan skymta de fina vita blommorna bland den röda tygmisären. Och slutade
platta dom torra och drog på mig dom. Några tår stack ut och hälarna syntes på båda fötterna.

Den kvällen var den sista gången jag använde mina favoritstrumpor. Nu ligger dem på vårat
sovrumsgolv i väntan på att packas ned brevid dom andra oanvändbara strumporna i byrån.
De eviga strumpkriget kommer antagligen aldrig få en vapenvila. Speciellt inte nu när Ellicka
även börjat tappa, slänga, gömma & glömma strumpor vart man än är. Men vad är de man sä-
ger, sådan mor sådan dotter? I detta fallet verkar dom i alla fal har väldigt väldigt rätt.

Jag för en jäkla massa år sedan. Är nog 14-15 här. Men kolla noga, jag har bara 1 randig
strumpa på mig! Vet ni var den andra randiga strumpan är? Nä, inte jag heller!