Ellicka är inte ens 2 veckor gammal och jag är helt slutkörd. Ändå är hon
inte direkt jobbig. Hon skriker sällan, oftast när hon skriker är det för hon
inte får bra tag om tutten, eller de spruttar mjölk på henne från tutten.
Ibland skriker hon för att hon är hungirg och tutten inte kommer tillräckligt
snabbt. Så oftast när hon skriker är de för tutten. Iblnad är de för att hon
behöver rapas. Och iblnad gallskriker hon när jag och M försöker torka
bort allt kiss som hon ligger i, eftersom hon älskar att kissa ner sig på
skötbordet. VIsst har de varit stunder då vi tror att hon skriker bara för att,
men de kan ju även vara för något vi faktiskt inte förstår.

Annars är Ellicka hur lugn och fin som helst. Iblnad ligger hon och ler,
dock för att hon tränar musklerna. Men i morses tror jag att hon gav mig
ett riktigt litet leende när hennes händer drog i min ena tutte så log hon till
och gjorde ett litet tjut. Hon söker ögonkontakt, speciellt när man lägger
henne på bröstet så tar hon upp nacken och tittar en rakt i ögonen.
Ylva från BVC sa att de var roligt och se att hon var vädligt tidig med ögon-
konakten och att hon var såpass stark i nacken.

Hur mysigt de än är med Ellicka så är jag ändå konstant trött. Jag och M
småbråkar hela tiden, och de är mitt fel. För jag är så trött så de går ut över
honom. Jag tjatar på honom hela tiden, och jag är sur på honom hela tiden.
Även fast han jobbar och sliter och får lika lite sömn som jag tycker jag att
han minsann kan tahand om Ellicka när han kommer hem från jobbet, så
jag får chans att äta, duscha och borsta tänderna. Och de gör han, men de
är lite elakt att jag tvingar honom när han själv är slut efter jobbet.
Men av någon anlednigen är hon alltid lugnare när M är hemma, så han
förstår nog inte riktigt när jag säger att de varit jättejobbigt under dagen.

Nu ska jag försöka slänga i mitt lite frukost, eftersom lill flickan somnat om.
Sedan är de nog mer ammning och blöj byte som gäller. Sedan ska vi nog
sätta oss framför tv. Något som jag märkte igår att hon blev lite lugn av. Att
läggas i mitt knä, samtidigt som jag rör lite lite på fötterna och pratar lite
med henne och tvn. Iblnad skulle hon såklart sparka allt vad hon kunde rakt
i min mage, men så farligt var de inte ändå. Påminde om när hon låg i magen,
något som jag faktiskt börjat sakna lite.


Jag med Ellicka i famnen. Hon har börjat bli en liten tjockis och fått redig dubbelhaka.
När BVC vägde henne i tisdags vägde hon 3744g. Hon vägde lite mer än sin födelsevikt
(3350g)när vi åkte hem från BB förra onsdagen. Så de finns inte bara mycket av min
mjölk, den gör nytta också.