Lite om veckan som gått.

Datum:2008-07-08 Tid:10:08:19
Senaste veckan har varit en sådan där riktig skitvecka. Jag vet inte vad de egentligen
är som gör att all blir så trist, tråkigt och ledsamt. Egentligen är allt lika bra och positvt
som vanligt, men jag kan ändå inte låta bli att känna som jag gör. Jag förösker sten-
hårt att vara glad och kämpa på för Ellickas skull. Fast hon kan göra så man verkligen
skiner upp, när hon sitter framför en och ger en de störta leendet en sådan liten tjej
kan göra. Det är verkligen underbart. Och när man säger något, och hon jollrar tillbaka.
Då är de bara positivt att vara förälder.

Ellickas namnpapper har blivit inskickade. Ellicka Victoria Fasth heter hon numera.
Vi har snackat om att döpa henne med, kring min födelsedag. Men de känns som om
de skulle vara så fruktansvärt mycket pill med allt. Vart vi ska ha de, vilka som ska/kan
komma. Om hon ska döpas i kyrka eller hemma. Om vi ska ha några gudföräldrar
eller ej. Och eftersom vi inte döper henne för den kristna tron, utan mer för traditionen
kanske man likaväl kan ha en namgivningscermoni?

Ellicka har blviit en riktigt busa och rullar runt mest hela tiden. Imorses när hon låg på
skötbordet såg jag till min fasa att hon lyckades lägga hennes ben en bit untanför,
och hade hon tagit i och rullat runt hade hon rullat ut. Så nu får jag lite småpanik över
att ha henne där. För hon kan verkligen vara super snabbt. Häromdagen satt hon lutat
mot ett par kuddar i sängen, jag vände mig om en sekund för att lägga in en tröja i
graderoben, och när jag vände mig om igen låg hon på mage längst ut på kanten i
sängen. Då fick man lite ångest, tänk om jag stannat och pillat med något i garderoben,
då hade Ellicka säkert rullat ur sängen. Så nu är de verkligen stenhård koll på henne
so gäller(inte för jag hade dålig koll på henne förut).

I lördags kom M's kusin hit och häslade på. Jag som inte direkt var på mitt direkt bästa
humör, utan kände mig mest som en burk mögel hela dagen, var inte direkt social. Men
sedan kändes de väl inte direkt som om M & J ville ha med mig i deras  ta-igen-snack.
Och de kan jag väl iofs förstå, eftersom J annars är bosatt i Australien och bara kommer
till Sverige 2ggr om året. Dock var ju jag mesig och superkänslig och grät rejält dagen
efter och skällde på M för att han inte ikluderat mig. Att jag mest kände mig som en
skugga i lägenheten som ingen riktigt brydde sig om, förutom när den kom för nära, då
var den ivägen. M tyckte väl jag inbilade mig, och de stämmer väl. Jag kanske är
paranoid, men jag kan inte riktigt droppa känslan av att J tyckte att jag var bra nog för
M. Eller så är jag bara frukansvärt svartjsuk på J & M's brodligaförhållande. De är hur
som helst inte viktigt.
Ellicka var iaf på topphumör och charmade J. Hon fick även en söt liten tröja/body eller
vad jag ska kalla de av honom. De var lite varmare, så de bli perfekt till hösten. Tack J!

Jag har börjat må väldigt knepigt. Är sjukt trött hela tiden, och har massa andra
problem. Så nu har jag börjat fåför mig att jag kanske fått diabetes. Jag har ett sjukt
sockerintag, så de skulle inte förvåna mig om kroppen inte pallade mera. Jag är
verkligen trött hela tiden, somnar varjegång jag lägger mig ner eller sitter bakåtlutat.
Jag är törstig, kissenödig och yr nästan hela tiden. Jag borde nog kolla upp de, men
jag vill vänta några  veckor och se om de kanske bara beror på vädret, förkylning eller
något annat.

Jag ska ladda kameran idag med, så jag kan börja ta lite kort på Ellicka. Hon har blivt
så jäkla stor nu. Svårt att tro att hon var så liten som hon var när hon kom. Nu är hon
verkligen en jättebebis. En vädlgit vädligt söt jättebebis, som älskar när man sjunger
me i introsången till That 70s' show. Då skiner hon upp och leendet går ända upp till
öronen.

Kommentarer
Postat av: Anki

"en burk mögel hela dagen" ÅÅÅÅH! det bästa citatet! jag lovar dig att jag kommer använda det

2008-07-08 @ 12:44:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0